- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
237

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Två lyriker. Erik Blomberg. Erik Lindorm. Av Sten Selander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•T"* O

Iva

lyriker

Må i avskildhet och tystnad
ali den kliande ärelystnad
bulna ut ur min natur.

Vem mer än Lindorm skulle det falla
in att bruka ordet »kliande» om skaldens
»honette Ambition»? Eggande, hetsande,
möjligen kittlande — men kliande?
Knappast någon, lika litet som man skulle ersätta
»värka ut» med »bulna ut». Och ändå
finns det väl inget tvivel om att Lindorms
ord äro de expressivare — delvis just
kanske för att de äro så oväntade.

Allt han talar om, känslan för
hemlandet eller släkten, kärleken eller
vårbe-rusningen, ikläder sig likadana uttryck av
den mest påtagliga realitet. Han når
alltid sina verkningar genom ett framhävande
av den konkreta detaljen, som man nästan
vore frestad att beteckna med det
missbrukade ordet genialt. Just nu skriver
ingen i Sverige en vers som är så kemiskt
ren från allt vad konventionalism heter.

Lika litet konventionella äro hans rim.
Han har en förmåga att hitta saftigt nya,
överraskande rimord, som ibland nästan
erinrar om Karlfeldts. Vad hans vers
däremot fullständigt saknar är melodi och
välljud. Den är alltid vresig, ofta knagglig,
någon gång direkt missljudande. Varje
läsare, som är en smula inne i skaldeyrkets
rent hantverksmässiga sida, måste känna
det klia i fingrarna av lust att ändra en
rad här och var, kasta om en ordställning,
rätta på de haltande versfötterna. Och
det vore säkert ganska lätt för första bästa
dussinpoet att på många ställen få diktionen
att flyta mjukare. Men det är inte sagt
att något vore vunnet därmed. Lindorms
dikt är i främsta rummet inte »vacker»,
utan karaktärsfull; och dess egenart
framhålles på sätt och vis ytterligare genom
den ojämna formen. Att han också då så
behöves kan skriva vers, som mer än väl
tillfredsställer de vanliga skönhetsidealen,
visar f. ö. exempelvis de sista raderna i
»Nybyggaren»:

Men stundom mitt i natten
du jagas upp, hur hårt du sov,
och ser på nattblankt vatten
i drömlikt dis ett gyllne skrov.

Till sina många övriga, bland svenska
skalder sällsynta egenskaper äger Lindorm
ännu en, den sällsyntaste bland alla: humor.

Erik Lindorm.

Hans kanske mest karakteristiska drag är
den förmåga att se det stora i det lilla,
som bl. a. rymmes i detta begrepp. Läs
t. ex. »Konfirmander»:

Öronen för stora, ögonen för runda,
byxorna för långa, ej barn. ej män.
Jämkande manschetterna gå de och grunda
över oblaten som de smaka än.

De titta högtidligt på sin första klocka,
som går för sakta, ty aldrig blir man stor.
Vördsamt omkring dem kvarterets barn sig skocka,
granska deras handskar, kläder och skor.

De kamma och borsta sig, när ingen ser’et,
och lyssna på det nya i sin röst,
svärma för den stiligaste i kvarteret
och krama hennes brådmogna bröst.

Det är den sköna tid, då träden står skira
i sin första grönska och rymden är ljum,
då gravarna våras och ogräsen spira
och allt är ett väldigt mysterium.

Hans humor bär nog närmast
skulden till att när han någon gång
skriver social indignationslyrik, så får denna
inte riktigt den rätta skärpan, och till att
hans satir ibland förfelar målet. Han ser
för bra på båda ögonen; inte ens när han
vill lossa av ett dödande skott kan han
förmå sig till att blunda med det ena, vilket
ju är nödvändigt för att sikta rätt. Å
andra sidan har han den att tacka för att

237

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free