- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
254

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Emerson, en representativ amerikan. Av Charles Wharton Stork. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Charles W har t on Stork

tare eller en stilens mästare. Hawthorne,
Longfellow och Whittier äro visserligen
betydelsefulla för sitt eget land, men de
ha aldrig haft något större inflytande
utanför de engelsktalande folken. Bland
nyare författare tilldraga sig Mark Twain,
Henry James och Jack London mycket
intresse i Europa, men framtiden får
utvisa huruvida deras berömmelse skall
leva.

Bland de tre erkända mästarna
framstå Poe och Whitman särskilt
genom sin stil. Ingendera av dem är rik
på tankar, men båda ha skapat nya
uttryckssätt. Dessa uttryckssätt äro
varandra fullständigt motsatta; Poe
utvecklar den mest avslipade konst i versens
lyriska melodi och i novellens enhetliga
byggnad, medan Whitman spränger den
regelbundna meterns band och låter sina
rytmer följa vindens och vågornas
böljegång. Liksom ingen av dessa båda
författare kan kallas en betydande
tänkare, kan heller ingen av dem
betraktas som representativ för Amerika. Poe
kunde ha levat i vilket tidevarv eller
vilken stad som helst, snarast kanske i
Alexandria eller Paris. Fastän
Whitman betonar kamratskapets stora
nationella dygd är han snarare orientalisk än
amerikansk i sin stil. Han är alltför
vag, deklamatorisk och oklar för att
någonsin få en stor läsekrets i sitt eget
land, annat än möjligen bland inflyttade
socialister. Emerson däremot är icke
blott en filosof av universell betydelse,
han är en typisk produkt av den stam
och de omgivningar till vilka han hörde.
Om därför Amerika skulle välja en
enda representant i litteraturen, kunde
valet endast falla på Emerson — liksom
Tyskland skulle välja Goethe och
England Shakespeare.

Jag antar att för de flesta europeer
Emerson icke skall synas typisk för sitt
land. Detta emedan de döma Amerika

ytligt efter de turisttyper de träffat eller
i bästa fall efter New York och Chicago.
Visserligen har den nuvarande
generationen i viss mån spätt ut sin
ursprungliga brygd, men dock finnas
grundegenskaperna ännu i mycket stor
utsträckning kvar hos dem som stamma från de
tidiga kolonisterna. I vilket avseende,
kan det frågas, representerar då
Emerson, den stille anspråkslöse idealisten,
en nation av högröstade penningjägare r
Frågan kräver ett ärligt och väl
övervägt svar.

I första hand är Emerson amerikan
just därför att han är idealist.
Genomsnittsamerikanen är idealist, individernas
liv i Amerika är baserat på idealism.
Hur paradoxalt det än må låta,
amerikanerna sträva efter penningar, men de
dyrka icke penningen. De ofta
fotograferade millionärer som vräka sig i en
vulgärt exponerad lyx äro sannerligen
icke många. Amerikanen förtjänar pengar,
icke därför att han tillber dem eller
vill äga dem, utan för kampens och
spänningens skull. Pengar äro bevis på
framgång, och framgången dyrkar han,
fast han ej sätter den högre än hedern.
Hur gärna han ger ut sina pengar och
hur samvetsgrant han använder dem
bevisas av det faktum att nästan alla
välgörenhets- och uppfostringsanstalter
samt konstnärliga institutioner i landet
underhållas med privatmedel. Och även
i blygsammare ekonomisk ställning är
amerikanen likaledes frikostig och
hjälpsam, han står fjärran från den franska
medelklassens girighet. Han är alltför
lättsinnig i politiken, han låter ofta
oduglighet och korruption ha övertaget
för en tid; men då det verkligen gäller,
rycker han alltid upp sig och försvarar
det han tror är rätt, kosta vad det vill.
Hans mod har blivit grundligt prövat
både i inbördeskriget och i det sista
stora kriget.

254

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free