- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
258

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Emerson, en representativ amerikan. Av Charles Wharton Stork. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Charles W har t on Stork

Var dig själv! Han prutar icke av
något på den moraliska förpliktelsen, han
flyttar endast ansvarets medelpunkt.
Det är sant att Kristus upprepade
gånger betonar det individuella
samvetets allmakt såsom utslagsgivande: t. ex.
»Guds rike är invärtes uti eder» och
»Sanningens ande skall leda eder till ali
sanning.» leke desto mindre har den
kristna kyrkan i alla tider haft en
benägenhet att sätta slavisk lydnad för den
allmänna meningen i stället för en
beredvillig lydnad för det inre ljuset.
Emersons bidrag till belysandet av denna
viktiga fråga är att visa att den grekiska
uppfattningen av överensstämmelse med
naturen icke i de mänskliga
förhållandena betydde överensstämmelse med
samhällets sedvänjor, utan, vida mera
ofrånkomligt, överensstämmelse med ens
egen karaktär. I alla fall av tvekan
måste samvetets gillande sättas framlör
den yttre konventionens. God sed är
en viktig sak, men ärlighet är det
viktigaste av allt.

Emersons största essayer,
»Gottgörelse», »Självförtröstan», »Heroism» och
»Karaktär», inleda en ny æra i den
puritanska uppfattningen av plikten.
Ingen författare har så kraftigt hävdat
den ultra-protestantiska rätten för den
enskilde att själv döma i
samvetsange-lägenheter. »Stå fast vid dig själv;
efterbilda aldrig» — »samhället
sam-mansvärjer sig överallt mot den manliga
självständigheten hos envar av dess
medlemmar» — »den som vill vara en man,
måste vara separatist». Allt detta låter
ganska farligt, det liknar en vägvisare
som pekar mot Rousseaus och Nietzsches
extravaganser. Det finns andra
uttalanden vi kunna lägga märke till: »Att
vara stor är att vara missförstådd», »en
enfaldig konsekvens är små naturers
fallgrop». I själva verket hyser Emerson
den oändligt smickrande tanken om män-

niskorna att han tror dem vara redo och
villiga att låta sig ledas av den andliga
och icke av den själviska och materiella
sidan i sin natur. Han säger om
Amerika: »Detta land har icke uppfyllt
vad mänskligheten med skäl tycktes
vänta av det», och dock tror han att
Amerika och hela den civiliserade
världen äro färdiga för den nya
förkunnelsen. Vad han i själva verket
åstadkommer är att ställa alla människor med
självaktning under moralisk förpliktelse.
Hans budskap till oss kan förtätas
sålunda: Var icke rädd för att göra vad
du önskar, jag kan lita på dig att du
icke önskar göra vad som är orätt. För
att stärka denna högre uppfattning av
plikten citerar han ur historia, filosofi
och diktkonst, särskilt ur de
österländska mystikerna, Plutarkos och det
gammalengelska dramat.

Liksom Kant tror Emerson att det
enda som verkligen kan kallas gott är
en god vilja, och en av hans största
förtjänster är att ha tolkat detta för en
större, folkligare läsekrets. Att
motsträvigt foga sig i likformighet är aldrig
godhet, vidhåller han. Detta vänder
fullständigt om den puritanska
uppfattningen att godheten består i att göra
det man icke vill. Emerson går djupare
och säger att godheten består i att vilja
det som är rätt. En god handling är
det fria uttrycket för ens sanna natur,
därför är godheten väsentligen icke en
kollektiv utan en personlig angelägenhet.
En människas plikt är helt enkelt att
förverkliga sitt sanna jag; följderna härav
för samhället behöver hon icke bekymra
sig om, »ty själen kan man lita på till
det yttersta». Emerson förbinder
oskiljaktigt begreppet plikt med begreppet
glädje. Han bekräftar på nytt vad
Paulus beskriver som »frihetens lag» i
motsättning mot träldomens lag».

Vänskapen måste vara spontan, barm

258

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1923/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free