- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
259

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Emerson, en representativ amerikan. Av Charles Wharton Stork. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emerson

härtigheten spontan, annars hava de
intet verkligt värde. Han har därför
befriat människoanden från den
på-tvungna pliktens fetisch.

Emerson instämmer i Platons och
Kants krav pä samvetets absoluta
auktoritet. Han har icke skrivit några mer
minnesvärda rader än dem där han
säger att den man är andligen förtappad
som sitter trygg, när han borde dö för
sanningen. Han tror att det bästa
samhälle skapas där den största personliga
friheten finns. »Ju mindre vi ha av
styrelse dess bättre», försäkrar han.
»Varje nu existerande stat är förskämd.
Goda människor få icke lyda lagarna
alltför noga.» Hans politiska statsideal
är därför ett land i vilket lagens tvång
har blivit ersatt av frivillig
underkastelse ; hans trossats är laissez faire som
motsättning till det patriarkaliska
styrelsesättet. Med andra ord, hans ideal
är direkt motsatt det tyska systemet.
Häri är han genomgående amerikansk.
Ett samhälle skall mätas efter sin
förmåga att frambringa stora personligheter.
Emerson skulle ha föredragit ett
kapitalistiskt framför ett socialistiskt
samhälle, därför att det medger större
frihet för individuell utveckling. Säkert
är att det amerikanska systemet har gått
längre än något annat i att frambringa
stora uppfinnare och industrihövdingar.

Emerson vill icke vara med om att
sätta någon gräns för karaktärens växt,
men han angiver mycket klart den
riktning som denna växt bör taga. En
man måste, säger han, utveckla sig i
harmoni med naturen och med den
samhällets andra natur som kallas tradition.
Korteligen, han måste uttrycka sin
idealism på ett praktiskt sätt. Klarast
finner man denna uppfattning formulerad i
»Engelska karaktärsdrag», där Emerson
hyllar den engelska rasens dubbla
förmåga att drömma stora drömmar och

så förverkliga dem. En människas
naturligaste uttryck för sig själv följer
vissa erkända linjer. Essayen om Makt
förklarar att »allt pius är av godo; man
måste bara sätta det på det rätta
stället». Och vidare: »Fysisk styrka har
inte något värde där ingenting annat
finnes». Det är endast andligt
framåtskridande, karaktärsutveckling, som ger
verklig tillfredsställelse, men för att
komma till detta måste vi ha en viss
ursprunglig drivkraft och en lämplig yttre
omgivning. Rikedom är viktig, ja
väsentlig, den representerar makt, den är i
själva verket ett slags utvidgad
personlighet. Liksom makten är rikedomen alltid
god i och för sig, men den kan lätt bliva
missbrukad. Dock skall genom den
naturliga jämviktslagen rikedomens
missbrukande alltid medföra sin egen
vedergällning i samhället. Karaktären måste
verka genom makten och rikedomen och
måste därför studera deras lagar, men
samtidigt måste karaktären själv styras
av sin egen frihets högre lagar.

De två stora hjälpmedlen att utveckla
karaktären äro naturen och människan.
Emersons naturfilosofi är, liksom Platons,
Goethes och Wordsworths, rent mystisk.
Han ser alltid naturen som ett helt,
med barnets öga och skaldens själ. Att
ensam vara ute i naturen betyder för
Emerson att komma i direkt förbindelse
med Gud. Naturen är för honom alltid
glädje och dess lagar alltid visdom.
Hon är den stora vederkvickelsen och
läkemedlet för själen efter dess strider
med världen och med dess egna tvivel.
Ingen av de stora mästarna har uttryckt
sin lidelsefulla kärlek till naturen på ett
mera omedelbart och upphöjt sätt än
Emerson. »När jag står ute på själva
marken, med mitt huvud smekt av den
glättiga luften, upplyftad i den oändliga
rymden, då försvinner ali småaktig
själviskhet. Jag blir till en genomskinlig

259

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free