- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
290

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustav Vasas kungagärning och dess historiska förutsättningar. Några synpunkter i anledning av 400-årsminnet. Av Gottfrid Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gottfrid Carlsson

hade varit verksamma i svenskt
politiskt liv under medeltidens slutskede.
För vinnande av riktig uppfattning om
Gustav Vasas kungagärning är det
därför oundgängligt att i första hand
betrakta och utreda dess historiska
förutsättningar.

Vad som framför allt betingar det
säregna intresse, som studiet av
Sveriges statsliga och samhälleliga utveckling
under senmedeltiden från vår tids
synpunkt erbjuder, är å ena sidan
national-medvetandets framträdande och växt från
1300-talet och framåt, å andra sidan de
yngre Folkungarnas och de tre
Sturarnas strävanden att i kamp med
världslig och kyrklig aristokrati grunda en
stark statsmyndighet.

Den som vill spåra de första
antydningarna till en svensk nationalkänsla
torde knappast kunna gä längre tillbaka
än till konung Magnus Erikssons dagar.
Man kan sedan följa dess utveckling
under striden mot tyskheten på
1380-talet, då den framkallar vår första
patriotiska dikt: »En lustig liknelse om
konung Albrekt», och iakttaga dess roll i
Engelbrekts frihetskamp. I
fortsättningen ger den allt flera bevis på sin
livskraft, men det är först i slutet av
1460-talet och i början av 1470-talet som
den — uppburen av Sten Sture den
äldres starka och folkkära personlighet och
närd av hans bragder, främst segern vid
Brunkeberg — i högre grad
genomsyrar folksjälen och därmed blir i ständ
att för framtiden mera effektivt
motverka alla försök att varaktigt återställa
den nordiska unionen.

Det senmedeltida samhällsskicket i
Sverige var emellertid sådant, att den
nationella tankens allt vidsträcktare
utbredning icke ensam erbjöd tillräcklig
garanti för det oavhängiga svenska ri-

kets bestånd gent emot yttre hot.
Därtill krävdes också en stark
regeringsmakt, för vars upprättande och fortvaro
de olika samhällsklassernas, i första hand
högadelns ocn prelaternas, av
särintressen präglade anspråk på självständighet
i förhållande till centralmyndigheten lade
synnerligen svåra och länge till synes
oöverstigliga hinder i vägen. De sista
Folkungarna fingo erfara detta under sin
målmedvetna verksamhet för monarkiens
stärkande och straffades av den
aristokratiska oppositionen med förlust av sin
svenska krona. Men tiden själv
arbetade för den politiska åskådning, som
i statsmaktens koncentration, i dess
seger över feodala och partikularistiska
samhällsfaktorer såg räddningen ur den
inre oreda, vilken de närmast föregående
århundradenas utveckling hade medfört
i så många europeiska riken. Den
monarkiska radikalismens idé — för att
använda J. G. Droysens träffande
beteckning för den ifrågavarande
statsuppfattningen, sådan den omfattades och
praktiskt tillämpades av ett antal
kraftfulla furstar i olika delar av Europa —
slog under 1400-talets lopp definitivt
igenom i Frankrike, Spanien, England
m. fl. länder och detta tack vare en
furstepolitik som överallt var tämligen
likartad, i det att den gick ut på
stor-mannaväldets krossande med bistånd av
borgerliga samhällselement och på
upphävande av kyrkans, prelaternas och de
andliga stiftelsernas oberoende av den
världsliga makten inom resp.
statsbildningar och slutligen åsyftade att
väsentligt förstärka kronans finansiella
resurser. I längden kunde icke heller
Norden bli oberört av de nya
strömningarna. I Danmark hade redan drottning
Margareta — liksom i viss mån
Valdemar Atterdag före henne — varit en
representant för statens och monarkiens
krav på dominerande myndighet, men

290

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free