- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
312

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Orrefors och den svenska glaskonstens renässans. Av Holger Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ho Ige r Ny b lo m

typ i likhet med det egyptiska glaset, blevo
nu de huvudtemata efter vilka graalglasets
komponering under åren utvecklades.

Det är ståtliga pjäser som, sedan de
första försöken av graalglas gjordes, gått
fram ur Orrefors’ hyttor, verk av både Gates
och Halds händer, skålar, urnor, blomvaser,
stora och små, mest hållna i dunkla, bruna,
blå, grå och röda ytor med svarta och
violetta dekorer, men även i ljusare, lättare
färger, särskilt vid ornering av småting.

Hur intressant och märkligt i tekniskt
utförande, hur dekorativt imponerande
graal-glaset ofta kan verka, som glasprodukt
tillfredsställer det icke mig. Glasets karaktär
är luftighet och sprödhet, det är däri
behaget ligger, och när det för mycket
närmar sig andra tyngre material, förlorar det
sin tjusning. Man förstår också det
oerhörda pris, som i forna Egypten och Rom
det vita glaset betingade, möjligt endast
för krösusar att förvärva. När våra
konstnärer på Orrefors började att i mindre och
större format syssla med det vita
kristallglaset som konstglas, hade de vackra före-

bilder på närmare håll än i det
mång-tusenåriga glaset från Egypten. Tysklands
och Böhmens kristallbägare och -pokaler
lekte dem i tankarna, och även våra egna
1600- och 1700-tals arbeten i glas från
de äldsta bruken i Stockholm och från Kostas
glansperiod stodo som mönster av högt
estetiskt värde att tillvarataga. Dock någon
slavisk efterapning blev det ej, om man
också här och var spårar formreminiscenser.

Gate var den som började, Hald följde
snart efter. Den förre, med sin ovanligt
starka och tydligen medfödda fallenhet för
att omedelbart omsätta sina konstnärliga
idéer i glasteknik, är framför allt
stilmannen. Det är den italienska
renässansens intaglier i bergkristall och andra
halvädla stenar, det är kameernas ofta lätt frivola
scener som i honom funnit en beundrare,
en moderniserad mustig cinquecentostil, där
huvudvikten lägges på det figurala och där
den frodiga kvinnokroppen är
centralfiguren, där allt rör sig antingen i gång
framåt eller i vridningar med svällande
former i vilande läge. Till motsats mot

312

Detalj av P ar i s p o k a l en.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free