- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
348

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms stadshus. Av Ragnar Josephson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skeppsarkitekturens master, vimplar, tackel och
tåg, har även Stadshusets resning och
dess lätta och pittoreska huvar och spiror
ett släktdrag med fartygen. Det
förefaller som just denna känsla gör den
nya genombrutna tornlanterninen så
mycket mer stockholmsk än det
ursprungligen tänkta massiva krönet.

illustration placeholder
Dörromfattning i presidiesalen.


Men genom utnyttjande av
situationens möjligheter har vattenspegeln även
kunnat tränga in som bild i
stadshusinteriören. Den stora Borgargården,
kraftig och sluten, öppnar sig i en
genombruten arkad mot stranden. Mellan
rader av kolonner glittra vågorna, och
längst bort skymtar Söderlandskapet.
Kontrasten mellan det spelande blå
vattnet och det slutna röda rummet, mellan
naturens älskvärdhet och arkitekturens
medeltidsmässiga robusthet griper. Den
stränga allvarliga fyrkanten lyses upp av
stockholmsnaturens ständigt friska leende.
Genom detta enkla, men i Stockholm
aldrig sedda grepp, har arkitekten
säkerligen skapat stadshusets största syn.

De sista decenniernas svenska
arkitektur har bland andra problem strängt
arbetat med materialproblemet. Det
realistiska sanningskravet, främst
framfört av I. G. Clason, förde mot
naturstenen, och monumentalbyggnaderna
lydde helt detta krav. Men därjämte
har under 1900-talet alltmer det nakna
teglet kommit i bruk, fyllande på en
gång det realistiska budet om ärlighet
och det romantiska om medeltida
stämning. Genom Nyrops rådhus i
Köpenhamn blev med mästerskap visat, hur
en modern monumentalbyggnad kunde
nå storhet, kraft och ädelhet genom ett
konstnärligt bruk av denna tegelstil,
och Nyrops hus blev föredömligt för
den svenska arkitekturen.

Stadshusets utvecklingshistoria visar
ett intressant led i denna materialets
stilhistoria. I ett tidigt förslag anslöt
sig det dåvarande Ostbergska rådhuset
nära till Nyrops rådhus, men överfört
till granit. Materialet tog ut sin rätt,
och i de följande förslagen ökas
byggnadens robusta drag och kulminera i
tornkrönet, som får karaktären av ett
fantastiskt format, ofantligt granitblock.
Samtidigt av Östberg utfört förslag till
kyrka på Vita berget visar kanske än
tydligare stil viljan att låta arkitekturen
bliva ett naturalistiskt uttryck för
granitbergets egen form och natur.
Naturalismen har pressats till ett slags
arkitektonisk naturromantik.

Sedan stadshuset redan var
grundlagt övergav emellertid arkitekten
naturstenen och gick till teglet, väl delvis av
kostnadsskäl, men säkerligen främst av
stilskäl. Men med denna övergång till
det nya materialet förvandlades hela
byggnadens karaktär från nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free