- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
360

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Nordister som jag känt. Av Gustaf Cederschiöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Glis ta f Cederschiöld

Jon Sigurdsson.

Konrad Gislason.

Eir i k ur Jonsson.

och såsom sådan utövade han en
förtjänstfull lärareverksamhet, utgav en
dansk-isländsk ordbok och en med
rikliga varianter försedd upplaga av Njäla
m. m. Hans bok om de äldsta isländska
handskrifternas förkortningssätt m. m.
var till stor nytta för oss yngre
textutgivare; vi brukade benämna boken
»frum-partar» (d. v. s. primæ partes) efter ett
ord i dess titel. — Till sitt väsen
föreföll han mig sluten och högtidlig, men
i sin ungdom skall han ha gjort sig känd
som författare av skämtsamma smådikter.

Eirikur Jonsson (1822—1899)
utgav år 1863 en isländsk-dansk ordbok;
den var ända till utgivandet av Möbii
glossar och Fritzners ordbok den enda
lexikaliska hjälpreda, man hade vid
läsningen av isländsk prosa, ty Björn
Hall-dorssons isländsk-latinsk-danska ordbok
av 1814 var ej lätt åtkomlig. Eirikur
Jonsson var under flera år Arnemagneansk
stipendiat och hade som sådan till
åliggande att katalogisera den
Arnemagneanska handskriftsamlingen. Jag såg
honom ofta sitta och syssla med dessa
handskrifter på universitetsbiblioteket i
Köpenhamn, men jag har anledning tro,
att han anlade arbetet så mycket på
bredden, att han ej kunde hinna långt.
Hans ekonomiska villkor voro små, men

hans gästfria hem samlades mången
afton ett antal unga isländska studenter,
och där kunde man stundom också få
se en isländsk flicka i nationaldräkt.
Jag hade ofta förmånen att få vara med
på sådana aftnar. Då saknades heller
icke äkta isländsk mat, torkad stortorsk
(skreiS), som flisades och åts påbredd
med smör, och för den, som hade goda
tänder och gott tålamod, var en
välsmakande ersättning för bröd. Vidare
fick man rökt isländskt fårkött, sjurygg,
musslor m. m. Vad särskilt angick den
torkade fisken och fårköttet, påstodo de
isländska studenterna, att man
ingenstädes fick dem så goda som hos Jon
Sigurdsson, ty han erhöll dem som
hedersgåvor av den förnämste leverantören.
— Av mitt sista sammanträffande med
denna älskvärda personlighet har jag
tyvärr ett sorgligt minne. Han hade haft
en hjärnblödning och var så nedbruten,
att han endast kunde ge korta och
förströdda svar.

Liksom Jon Sigurdsson ägnade sig
de isländska filologerna av den äldre
generationen förnämligast åt lexikaliska
arbeten och textutgivning av de
medeltida isländska sagorna.

Konrad Gislason (1808 —1891) var
professor vid Köpenhamns universitet

360

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1923/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free