Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Burgteatern i Wien. I. 1741—1848. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B u r g teatern i Wi e n
(Skilsmässan mellan opera- och
skådespelsscen var då ännu icke konsekvent
genomförd, om ock de flesta operorna
gåvos på Kärntnertor-teatern, som
likaledes lydde under hovförvaltningen.)
Hade hittills italienarna obestritt härskat
över hela det musikaliska dramat, både
som kompositörer och som kapellmästare
och sångare, så utnämnde Josef 1777
en egen tysk direktör för det tyska
sångspelet på Burgteatern, som skulle
sörja för uppkomsten av en tysk
operarepertoar med om möjligt tyska sångare.
Det är icke Josefs skull att denna vackra
plan icke kunde konsekvent genomföras;
det fanns ju på den tiden mycket få
utbildade tyska sångare och ännu färre
tyska operor. Även var det svårt att
rubba den allmänna meningen ur den
uppfattningen, att musiken uteslutande
vore italienarnas domän. Emellertid
inleddes det tyska sångspelet med Umlaufs
för detta ändamål komponerade operett
»Die Bergknappen», och Glucks stora
opera »Iphigenia på Tauris» fick 1782
på Burgteatern sitt första uppförande på
tyska språket. »Alceste» samt »Orpheus
och Eurydice» följde därefter, enligt
Glucks personliga önskan på italienska.
Det är en bitter ironi, varpå även i andra
avseenden denne högt begåvade monarks
liv och strävanden icke sakna exempel,
att det förmenades honom, som dock
var fylld av den varmaste längtan efter
en stor tysk operakompositör och som
själv var högt musikaliskt bildad, att
fullt förstå Mozarts överväldigande snille,
som just då steg upp över den
musikaliska synranden. Med vemod läsa vi
nu hurusom trots alla gynnsamma
betingelser den italienske kapellmästaren
och kompositören Salieri fick företräde
framför Mozart. I alla fall fick Mozarts
»Entftihrung aus dem Serail» 1782 under
419
Teckning till ridå för Burgteatern (1J 9 4) av F. H. Fitger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
