- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
429

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ruinvärldens problem. Några anteckningar från en resa i Italien. Av Ludvig Nordström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ruinvärldens problem

människorna att bygga i luften. Där
blir det oändliga, låga, långa huset
dominerande. Men där jordområdet är
knappt, där blir tornet, den vertikala
hustypen en av naturförhållandena själv
påtvingad nödvändighet.

När jag i Genua såg hela kvarter av
nya hus som fyrkantiga pelare, om åtta
våningars höjd, klättra uppför de kala
bergen och fick höra, att priset på
byggnadsgrunden var 6000 lire pr kvm.,
så stod sammanhanget klart. Och när
jag såg, i samma stad, hur stenflisor
användes som byggnadsmaterial i
stället för tegel (som dock naturligtvis
också förekom), tyckte jag mig ha själva
grunden för landets arkitektur given.
Denna arkitekturs ena historiska
naturbestämda grundval var fattigdomen. Och
när jag sedan såg de urgamla
stadsmurarna kring husklungorna på
bergtopparna, borgarna o. s. v., då
framträdde klart som andra lika naturbestämda
grundval fattigdomens följd:
partikula-rismen och den ändlösa kampen genom
årtusendena.

Utifrån dessa grundfakta var det
sedan lätt att forma sin åskådning av hela
den arkitektoniska rikedomen i landet.
Det genomgående draget har måst, så
som förhållandena förelegat, bli allvar,
beroende på att arkitekturen måst i
varje sin rörelse först och främst fylla
ett bestämt huvudkrav: styrka. Styrka
inåt, d. v. s. hållbarhet, styrka utåt, d.
v. s. skydd mot fiender. Och från
saracen-borgarna i södra Italien till de
longobardiska tornen i mellan-Italien och
familje-borgarna i Florens (Palazzo
Strozzi, Palazzo Vecchio) o. s. v. är det dessa
två karaktärsdrag som obönhörligt komma
igen.

Detta innebär, att den italienska
arkitekturen aldrig någonsin fått bli
självändamål (mer än möjligen i Venedig).
Har icke fattigdomen satt sin bestämda

gräns för byggherren, så har
otryggheten gjort det. Inom dessa båda
stenhårda poler är den italienska
arkitekturen inklämd.

När man hunnit så långt i sina
iakttagelser, börjar det klarna, varför Italien,
antingen i sin antika eller i sin
renässans-upplaga, gång efter annan blivit den
punkt, till vilken världsarkitekturen sökt
sig tillbaka som till fadershemmet eller
till den vise skolmästaren. Ta den
franska arkitekturen som parallell! Vad
är det som skiljer den frän den
italienska? I stort sett detsamma som
skiljer nya tiden från antiken. Med
antiken nådde en mångtusenårig
civilisations- och kulturcykel till sin mognad,
i ekonomiskt, juridiskt, statligt, religiöst,
vetenskapligt, litterärt och konstnärligt
hänseende. När nya tiden började
bygga en värld i större skala, skedde
detta så att säga inte direkt på
jordgrunden utan på en pålgrund, som
utgjordes av antikens vunna resultat på
ovannämnda områden. Kristendomen,
romerska rätten, statsåskådningen,
filosofien o. s. v., allt detta, vunnet ur
årtusendenas arbete i Medelhavs-världen,
är förutsättning för den internationella
världen efter 1500 e. Kristus.

På samma sätt uppstod den
världsberömda franska arkitekturblomstringen icke
direkt ur den franska jorden utan såsom
en fortsättning av vad antiken utfört
och renässansen. Men däri ligger också
en avgörande skillnad mellan dessa båda
arkitektuier. Den franska är en
palatsarkitektur. Det är palatset och
»hotellet», som bilda utgångspunkten i den
franska arkitekturen, och från denna
punkt sprida sig verkningarna ner genom
samhället. Denna franska arkitektur
började, där den italienska slutat. Den
italienska hade börjat i själva
jordgrunden med det enkla boningshuset, och
därför är detta enhetspunkten i den

429

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free