- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
477

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Burgteatern i Wien. II. 1848—1922. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bur g tea tern i Wien

Rittner, Schnitzler — var ett utslag av

den stärkta hem- och fosterlandskänslan.
*..

Aven Ibsen och klassikerna spelades
ofta.

Att det under krigstiden blott gällde
för Burgteatern att så värdigt som
möjligt fortsätta det gamla och ingalunda,
såsom under senaste årtionde blivit
nödvändigt, programmatiskt taga ställning
till alla frågor rörande den dramatiska
stilen, betingades av de yttre
förhållandena. Annorlunda blev det i det
politiska sammanbrottets ögonblick, då av
var och en, enskilda och korporationer,
fordrades en bekännelse, vare sig trohet
mot det gamla eller anslutning till det
nya. Burgteatern såsom hovteater hade
upphört att existera; ville den leva
vidare såsom statsteater i en republik,
beroende av denna republiks ekonomiska
understöd, måste den med eller mot sin
vilja anpassa sig efter de ändrade
förhållandena. Sedan
överkammarherre-ämbetet, under vilket den hittills lytt,
upplösts, övertogs den i likhet med
hovoperan av inrikes- och
undervisningsministeriet, och såsom mellaninstans
inträdde i stället för hovteatrarnas
gene-ralintendentur en
»Bundestheater-Ver-waltung». I den inre organisationen
gjorde sig visserligen alla faktorer som
måste åtfölja den demokratiska
republiken kännbara — ett drifträd
sammansatt av skådespelare och scenarbetare
inrättades — men till beröm för alla de
sedan ödesåret 1918 ofta växlande
direktionerna måste det sägas, att ingen gjort
det gamla åt konsten helgade stället till
språkrör för partipolitiska röster och
önskningar. Om också sedan dess några
stycken undanhållits oss, vilka, födda
ur en ärorik monarkis glada kraftkänsla,
äro fyllda av imperialistisk anda, och i
stället några nyheter framförts, genom
vilka en oförtydbar revolutionär och
pacifistisk fläkt blåser, så har dock reperto-

Fot, Littitz

F r ii W o li I g emu t k som Isoide
i i>Tristans T o d».

arens sammanställning i det hela på ett
glädjande sätt hållit sig borta från
politisk tendens.

Men desto kraftigare hava
revolutionens följder kunnat spåras på det
estetiska området. Hade hittills
hänsynen till hovets mot de nyaste
konstriktningarna avvisande smak åtminstone
i stora drag måst vara bestämmande för
Burgteatern, så kunde man nu fritt tävla
med de övriga stora tyska scenerna,
vilka längesedan erövrats av
modernisterna. Om också därmed utan tvivel
mycket av andlig och konstnärlig kraft,

477

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free