Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Det fotografiska porträttet. Dess legitima gränser och plats i de andliga verksamheternas samhälle. Av Henry Buergel Goodwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fotografiska porträttet
synt dygd, en ringaktad och försummad
gåva, som fotografien, och ingen
verksamhet bättre än fotografien, har
förmågan att bibringa och utveckla. Men i
stället inträffar mestadels att bristen
på verklighetssinne förvanskar och
förlamar fotografien.
Bortsett från den uppmaning till
naturiakttagelse och naturstudium som
fastslåendet av verkligheten såsom
det givna och enda föremålet för
fotografering gett oss, var denna debatt på
ett farligt sätt missvisande. Till största
delen dryftades ämnet av personer, som
blunda för den fundamentala sanningen
att allting under solen, vare sig det rör
sig om skönhet eller bara om fakta, det
konstnärliga eller det vetenskapliga, kan
ses under den tvåfaldiga aspekten, (A)
sakligt återgivande —
forskningsmaterialet, (B) övervakande framställning -—
syntes. Allmängiltigheten av denna
distinktion har nyligen på ett slående sätt letts
i bevis av Ogden, Richards och Wood’s
bok »The Fotmdations of Aesthetics»
(1922). Omsorgsfullt studium av de mer
än 15 olika synpunkterna, från vilka vi
kunna nalkas estetiska ting, torde kunna
förtaga mången dogmatisk översittare
lusten att tolka lagen! Vad som ingår
i det sköna tingets väsen är vida mera
invecklat och gäckande än någonsin
skiljaktigheter i verktyg och metoder.
Det finns dock en synvinkel som, vad
porträtt i allmänhet angår, icke får
åsidosättas såsom gradmätare: frågan huruvida
skaparen har närmat sig sin uppgift
såsom en hängiven forskare inför naturen,
eller om han tillvägagått såsom
uppfinnare, konstruktör av dekorativa, i
vidsträcktaste bemärkelse arkitektoniska, vi
säga numera »tektoniska», arbeten. Det
är en fundamental skillnad i mitt
tillvägagångssätt, om jag å ena sidan,
såsom forskaren inför naturföremålet,
hängiver mig åt troget, sorgfälligt forsk-
ningsarbete, eller om jag, å den andra
sidan, producerar det slags arbete som
vi kalla tektoniskt, vars skönhet
huvudsakligen beror av komposition,
planläggning, arrangemang, sceniskt eller
dekorativt syfte. I det senare fallet är
handen av jämförelsevis större
funktionell vikt än ögat. Hanteringar av scenisk
art betyda mera för resultatet än den
intima förståelsen av föremålet såsom
ett stycke natur.
Inom fotografien har den som syftar
mot naturstudium och verklighetsskildring
ett ofantligt försprång på vägen att alis
uträtta något (utöver upprepningen av
»lyckade experiment» !) framför den, som
nyttjar fotografiska verktyg i den
fåfänga föreställningen att de äro
instrument, på vilka fritt kan spelas.
Fotografien är i stället det mest begränsade,
lagbundna verktyg till bildframställning
som någonsin funnits. Därför äro så
många, ja de långt flesta, och särskilt
vissa av de allramest lockande
uppgifterna så oändligt mycket lättare lösbara
utanför fotografiens snäva gränser.
Fotografien är, med ett ord, på varje
som helst »konstnärligt» område ställd
i skymundan, utom på naturstudiets.
Och där kan den överträffa samtliga andra
avbildningsmetoder.
Den härmed fastställda distinktionen
tänker jag i det följande tillämpa på
mitt ämne, porträttet. Jag tänker
uppställa det rena, obeblandade
fotografiska porträttet, baserat på naturstudium,
såsom motsats mot det
kvasi-konstnär-liga alstret, krånglarens produkt,
särskilt vad min specielle vän
fantasi-belys-ningskonstnären åstadkommer, och andra
dilettanter som leka med naturen och
en kamera. Jag vill avslöja några av
dessa populära så kallade »studier»
(figurstudier, kamerastudier, attityder),
som utsås över den moderna
storstadshorisonten, den illustrerad makulatur
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
