- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
498

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Det fotografiska porträttet. Dess legitima gränser och plats i de andliga verksamheternas samhälle. Av Henry Buergel Goodwin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henry B tier gel Goodwin

trättörer lyckats fasthålla i sina negativ!
I fall som de tre citerade böjer sig
målarens konst lika mycket som den
fotograferande porträttörens inför
majestätet hos det timliga omhöljet kring
tre av de rikaste andarna i vårt
tidevarv. Sub specie aeternitatis, när
älskande anhöriga eller sörjande vänner
handskas med porträtt, som verkligen
yppa något särdrag, som tolka en
karaktär, kanske därför att naturen
tolkat karaktären i kroppens utformning
och fotografien varit pietetsfullare mot
formen än någonsin en målare kan vara,
hör man tankar och omdömen uttalas,
värdesättningar av ett gott fotografiskt
porträtt, som sannerligen föra oss långt
bort från grälet på torgen och grälet om
marknadsvärden. Rätt tolkad kan och
måste värdesättningen ur
affektionssyn-punkt ge värdighet åt en porträttering,
. som ingenting är inför världen, därför
att den så sällan är något annat än ett
halft lyckat försök. Djupare och
djupare tag på den lilla odlingsbara mark,
som beståtts denna porträttering, återstå
ännu att taga med hjälp av
naturstudium och utveckling av det sä sällsynta
verklighetssinnet.

Härmed ha de legitima gränserna
för det fotografiska porträttet dragits.
Men platsen i de andliga
verksamheternas samhälle har mera blivit antydd än
angiven. Fotografien i sin helhet står
ännu husvill. Men att det fotografiska
porträttets plats måste ligga
någonstädes inom de andliga verksamheterna
framgår av hela min tankegång. I och med det
att vi kunna tala om porträttering så-

Emerson (en engelsman). Anmälande mitt
föredrag och min Londonutställning (nämnda
tidskr. 1922, sid. 209 Ex Cathedra) säger han,
att Emersons kritiska synpunkt redan då varit
den av mig intagna. Utvecklingen bort ifrån
naturalistisk-humanistisk porträttkonst och till
kvasi-artistiskt missbruk av fotografien har den
inte kunnat stävja.

som personlig arbetsprestation röra vi
oss på det humanistiska, man vore
frestad att säga litterära området. Ett visst
slag av skrivna porträtt med en skarp
iakttagelse av det som kroppshyddan
förråder om karaktären och
levnadsvanorna har mycket gemensamt med ett
känsligt uppfattat fotografi. Ett dylikt
pennporträtt vittnar ofta om ett grundligt
studium av vad som tilltalar oss i ett
ansikte eller en figur och omedvetet
för till en idealisering, för vilket vi
kan låna det mindre vilseledande ordet
sublimering. Fotografiyrket, i stort,
har vänt sin utvecklingslinje bort från
den punkt, där den i porträttets tjänst
kan göra en insats: där modellen
omedvetet hjälpt till genom att visa ett
karaktärsdrag, en egendomlighet, där har
retuschen (i vidsträcktaste bemärkelse)
ingripit med utplånings- och
bortfusknings-arbete. Där den fåfänga modellen börjat
retuscherings- och bortfuskningsarbetet
redan i påklädningsrummet framför
spegeln, har det sedan framför kameran
endast sysslats med dåliga små
»filminspelningar till familjebruk», fotograferna ha
varit fåfängans slavar. I stället mäste
vi avtvätta pudret och sminket. Vi
måste inrikta vår egen och modellens
blick på en sund hållning, sund andning,
mera otvungenhet och mera
kroppskultur än vad den bortskämda
samhällsklassen består sig med. Det har yppats
okunnighet vid tal för eller mot psykologi
i det fotografiska porträttet. I stället
gäller även här vad stora porträttmålare
ha sagt: vi måla vad vi se. (Vad jag
lägger i det ordet se finns framlagt ovan
i kontroversen med Georg Pauli).

Man har velat inhysa fotografien bland
»konsthantverken». Men slöjdarna ha
med rätta portförbjudit den. Den
sålunda ännu husvilla andliga
verksamheten kan, där den är en sådan, ställa högre
anspråk. För att därmed återknyta där

498

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free