- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
550

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Det ryska sammanfallets eftermäle. Av Werner Söderhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Werner S öder hj elm

Till vad Gilliard så mycket mer
levande har berättat om kejsarfamiljens
intima liv lägga dessa anteckningar föga nytt;
betydelse hava de blott såsom ett uttryck för
den olycksdigra tankegång, inom vilken
denna trånga krets var fången, och för de
allra närmaste vännernas kompletta
oförmåga att fatta vad det var fråga om, eller
i alla fall att göra det klart för suveränerna.
Till kännedomen om sovjets metoder
utgöra de ett bidrag bland många, och som
ett mänskligt dokument över det otroliga
som då måste uthärdas är deras värde
störst.

IV.

Det är, såsom redan ovan antyddes,
skada att från deras håll, som närmast hade
satt hävstängerna under det förfallna
samhället och bildade den första nya
regeringen, icke föreligga några tillgängliga
memoarer från denna tid. De skulle helt
visst bekräfta vad dr Törngren i sin bok
om revolutionen eftertryckligt fastslår, att
det var kriget som orsakade monarkins
undergång och allt som följde. I sekler
har det ryska samhället lidit av samma
kräftsår som under Nikolai II, men aldrig
har det varit förmöget av en bestående
reaktion mot det absolutistiska och
byråkratiska godtycket — »ordningen», som
furstinnan Paley med ett vackert ord
kallar det. Först när detta godtycke med
åtföljande oduglighet tillämpades på ett
sådant företag som kriget, när högsta
ledningen övertogs av kejsaren, när
förvaltningen på grund av oförutseende och
oredlighet icke kunde åstadkomma tillräcklig
ammunition och föda, när nederlagen blevo
ohjälpliga, först då brast det samman. Den
ryske soldaten, och även till stor del
officerskåren, gjorde väldiga ansträngningar,
men grunden var underminerad, fogarna
knakade och raset kunde icke hindras.
Ingen har mera åskådligt skildrat allt detta
elände än Krasnoff i sin mäktiga roman.

Han, liksom alla dessa andra
monarkister, är emellertid oerhört sträng mot

ett ord tyska. I min ungdom har jag mer än en
gång hört honom — som genom sina
jordbesittningar i östra Finland ofta vistades där — tala
detta språk; det är visst länge sedan, men så
fullständigt kunde han väl icke ha glömt det.

»blocket», vilket det blev förbehållet att
— ehuru för sent — inviga en ny
ordning. Dess medlemmar betecknas såsom icke
ringare landsförrädare än bolschevikerna.
Framför allt äro Miljukoff och Gutschkoft
de svarta fåren, den förre på grund av
sin vacklande hållning som utrikesminister,
den senare närmast för den famösa »order
n:o i», vilken tillintetgjorde disciplinen
och därigenom föranledde upplösningen
inom armén. Men det är att märka, att
denna order var utgiven den 14 mars av
den röda rådskommittén, där Tcheidse och
Kerenski tagit arméns angelägenheter om
hand. Först följande dag, den 15 mars,
var den gemensamma regeringen bildad.
I denna hade blocket icke någon möjlighet
att motstå den vänstra flygelns av massorna
understödda påtryckningar, vilka slutligen
förde Kerenski till makten. I vilken mån
här bristande skicklighet hos kadetterna
gjorde sig gällande, kan man icke bedöma,
men det är väl riktigt, såsom både
Paléologue och Buchanan betona, att
situationen nu hade fordrat andra egenskaper
än dem de med sådan skicklighet och
energi utvecklat under sin långvariga kamp
mot enväldet, gendarmeriet och den ruttna
byråkratin. Paléologue skyller resultatet
även på inflytelse från den franska
regeringen (Albert Thomas mission) och den
engelska. Buchanan var ju optimist i det
sista och försökte »make the best of it».
Han påvisar vilka flagranta misstag Kerenski
begick; men knappast hade väl någonting
mera varit i stånd att hejda den röda vågen.

Redan den 16 april debarkerade på
den med röda flaggor prydda finska
järnvägsstationen i Petersburg flyktingen
Ulja-noff (Lenin) samt herrarna Apfelbaum,
Rosenfeld, Abramovitch, Zederbaum,
So-belsohn, Finkelstein, Silberstein m. fl.,
vilka under nya namn snart blevo
ryktbara. De kommo från Schweiz, och ett
par dagar senare infann sig från London
herr Bronstein — det vill säga Trotski.

Lenin drog in i dansösen Mathilda
Kzeczinskas, tsarens och särskilda
storfurstars f. d. älskarinnas, palats, och därifrån
tog nu det regeringssystem sin utgång, vars
framfart, skildrad i flera av dessa böcker,
blev det värsta historien sett och vilket
ännu i denna stund ledes av flere bland
ovannämnda män.

550

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free