- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
557

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ett vittert äkta par. C. R. och Helena Nybloms levnadsminne. Av Olof Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett vittert äkta par

ringaste skada av att den var infogad i en
fast tankeram. Bland konsterna var
litteraturen den, som förnämligast tog hans
arbete i anspråk, men sin största kärlek
ägnade han efter vad han själv bekänner
i sina memoarer, musiken. Månne icke
hans musiksinne har någon del i
livaktigheten och värmen, som utmärker hans
förhållande till de övriga konsterna? Nyblom
saknade heller icke egen konstnärlig talang.
Visserligen är han ju ingen särdeles
betydande skald, men hans originalverser och
icke minst hans förträffliga översättningar
röja dock fyndighet, klarhet och formkultur.
Inom musiken odlade han blott som en
anspråkslös amatör pianot —- mest väl för
att orientera sig i litteraturen — men det
är nogsamt vittnat och känt, att han var
en utmärkt sångare, i besittning av en
vacker röst och mäktig ett utsökt
föredrag.

Som 70-åring utgav C. R. Nyblom sina
memoarer, vari han förtäljer om sitt
ungdomsliv och sin bildningsgång. Tyvärr
stannar skildringen vid året 1867, då han
hemfört sin maka till Uppsala och vunnit
professorsstolen. Därmed går läsaren miste om
berättelsen om den del av hans liv, som
omfattar hans betydelsefullaste verksamhet.
Emellertid saknar historien om hans tidigare
levnadsperiod ingalunda sitt intresse. I
ungdomen mottar man ju de grundläggande
intrycken, och om C. R. Nyblom gäller i
särskild grad, att sådan ynglingen var sådan
förblev mannen. Man ser, hur hans goda
älskvärda karaktär formar sig ur hans naturell
och genom växelverkan med den miljö, i
vilken han växte upp. Särskilt framträder
han som representant för den klassiska
studenttiden, vilken kännetecknas av sångens
uppsving, av de skandinaviska mötena, av
den fosterländska yran och av
punschglädjen. En karrikatyr på denna tids
studenttyp var skalden Johan Nybom med hans
uppspända svärmeri, braskande patos och
moraliska blöthet, en följd av superiet.
»Full som ett svin, men med Sveriges
namn på läpparna», sades det om honom.
En så mycket ädlare bild av sekelmittens
student företer C. R. Nyblom. Visserligen
har även han sin del av gluntarnes
sorglösa men så oskyldiga lättsinne och
tömmer under ras och glam vinbägaren, men
den Bacchus han dyrkar, är Phebi bror,
och han minnes, att »med humle brygges

C. R. Nyblom. 1861.

mjödet, ej blott med honung». Från
sångar-laget återvänder han till sin studerkammare,
där han med allvar ägnar sig åt sina
studier, som resultera i vackra examina.

Nyblom var född i Uppsala, där
fadern utövade det vällovliga skräddaryrket
och hade ett vackert anseende bland
borgar-skapet. I sina minnen dröjer författaren
länge vid sin barndoms- och ynglingatid
och tecknar en rad av bilder från livet i
hem och skola och bland kamrater. Det
är icke blott en karakteristisk tavla, som
gives av den akademiska småstaden med
dess smala gator och stora gårdar, det är
också ett stycke svenskt vardagsliv i
historisk färg som däri bjudes läsaren. Man
befann sig ännu i husslöjdens och
hemnäringens tid, då borgarna själva
ombesörjde bak och slakt, ljusstöpning och andra
förrättningar, som hörde till livets nödtorft.
De kapitel, som Nyblom ägnar sin
skolgång, äro ett givande bidrag till det svenska
skolväsendets historia, som här belyses med
åskådliga interiörer från katekespluggets
och penalismens dagar. Så äro där
berättelser om sällskapsnöjena i dåtidens Uppsala,
som tidigt väckte författarens håg för
teatraliska och musikaliska förlustelser. Redan
som skolpojke beträdde han tiljan, och i

557

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free