- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
570

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Anne Charlotte Leffler. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gitr li Linder

och även en viss beundran för henne
som kvinna, var det självfallet att dem
emellan skulle uppstå en varm och
förtrolig sympati. Det utvecklade sig mellan
fru Edgren och denne man, skolebestyrer
Adam Hauch i Köpenhamn, ett av dessa
under åttitalet ganska vanliga
intellektuella vänskapsförhållanden med en
erotikens försakelsetår i ögonvrån. Man
brukade kärlekens ord, men »beslöt» att
ta avstånd från alla dess påtagliga
yttringar, och med tidens överskattning av
det andliga kamratskapet, »själarnas
fullkomliga sympati», berömde man sig av
att, trots allt, stå föremålet »närmare än
någon annan». Sett från denna synpunkt
var det alldeles i sin ordning att de
närmaste å ömse sidor underrättades.
Det är typiskt åttital när Änne Charlotte
skriver till sin mor, att denna kärlek
ej kränker någons rätt, därför att
hon icke förr givit samma känsla till
någon annan, samt berättar att Hauch
är en trofast och ärlig natur, som varken
kan bedraga eller svika, att han omtalat
allt för sin hustru och att hon litar på
honom, på samma gång som hon inser,
att det skulle ha varit hans största lycka
att bli förenad med Änne Charlotte. Även
»stackars Edgren» förstår, att de båda äro
som skapade för varandra. Änne
Charlottes sympati sträcker sig till Hauchs
hela stora familj, och en av flickorna
upptas som fosterdotter i det Edgrenska
hemmet. »För framtiden», fortsätter fru
Edgren i samma brev till modern,
»begär jag ingen annan lycka av livet än
att få vara tillsammans med honom så
mycket som möjligt, få tala och rådgöra
med honom om allt, förtro honom allt
vad som rör mig samt veta, att han
tänker på mig med ömhet och delar alla
mina intressen. Jag är fullkomligt
resignerad och önskar icke det omöjliga.»
Största delen av den nu utgivna
självbiografien utgöres av utdrag ur hennes

brev till Hauch under deras mångåriga
korrespondens.

Fru Edgren hade alldeles rätt i att
vad hon först och främst behövde var
en manlig förtrogen, som delade hennes
andliga intressen och som beundrade
henne. Både kärlek och erotik voro
henne under de första åren av denna
vänskap personligen ganska främmande.
När t. ex. Ibsen — som hade ett ganska
eldfängt hjärta — söker föra hennes
uppmärksamhet i viss riktning genom
att påstå sig ha drömt, att de båda
tillsammans skulle göra en bröllopsresa, och
undrar vad det skall betyda, skriver fru
E. till Hauch helt torrt: »Jag vet ej vad
han menar med detta» — samt tillägger,
att hon ej kan begripa varför Ibsen är
så demonstrativt vänlig, -— då han inte
känner till hennes böcker! Det måste ju
bero på personlig sympati eller
konventionalism, men hon anser det är för
mycket för att vara det sista. Hon
förmår dock icke öppna sig för denna
alldeles oväntade vänlighet och utbrister:
»Sonja är i detta fall mer naiv (!) än jag

— hon tror alltid på smicker och
förbindliga ord.» — Visserligen förekomma
i breven till Hauch uttryck av »oresonlig
längtan» efter »min älskade»; hon
finner det upprörande hur man kan
acceptera allt samt känner med ny smärta
varje gång hon råkat honom, hur han
fattas i hennes liv och att ingen håller
så i sin hand hennes levnadslycka, glädje
och harmoni. Men dessa utgjutelser inta
■—- så vitt man kan döma av utdragen

— en försvinnande liten plats, under det
att minst nio tiondelar av breven äro
fyllda av redogörelser för hennes
författarskap, för dess med- och motgång
samt för hennes dagliga, mångupptagna
liv. Det är således som upplysande
dokument i fråga om hennes författarskaps
yttre och inre förlopp samt, under de
sista åren, angående hennes stora kär-

570

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free