- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
572

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Anne Charlotte Leffler. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gurli Linder

Och Hauch? Ja, han tycks ha haft
samma syn på saken som Änne
Charlotte de första åren och var ingalunda
hågad för ett enten-eller, lycklig
familjefar som han var. Men när hon äntligen
förklarar sig ha uppnått den frihet från
alla erotiska krav som han säges ha
åsyftat hela tiden, blir han missnöjd, ja,
känner sig på något underligt sätt rent
av kränkt. Han talar med bitterhet om
att han är död för henne, att hon är
trolös mot honom, och han uppträder som
försvarare av Änne Charlottes sociala
ställning gent emot Cajanellos egoistiska
utnyttjande av hennes hängivenhet. Man
får vidare i ett brev frän Änne
Charlotte den överraskande upplysningen att
han, den korrekte skolmannen och
oför-vitlige familjefadern, avråder henne från
att genom äktenskap sanktionera
förhållandet till hertigen av Cajanello. Hon
säger sig nämligen vara glad åt att han
ensam av alla inser, att det är bättre och
riktigare att hon ej gifter om sig! Hauch
visar sig med ett ord lida av högst
vanlig svartsjuka; och förtjänsten att åter
lyckas bringa harmoni i deras vänskap
synes helt och hållet ha tillkommit Änne
Charlotte. Hon visste, som hon skriver
till Hauch, att ingenting är ömtåligare
än förhållandet mellan tvänne vänner i
det ögonblick då den enes lyckostjärna
är i uppgående och den andres i
nedgående. Men hon redde ut det med en
varsam och finkänslig hand, och hon
upptog med oföränderlig och öm
vänlighet alla de klagomål han nu ej hade
någon rätt att framställa. Över huvud
taget väcker Hauch icke odelad sympati,
sä som han framträder i Änne
Charlottes brev. Men hans ställning är också
högst oförmånlig, då icke ett enda av
hans brev föreligger. Slutgiltigt kan ju
icke vare sig Hauch personligen eller
deras ömsesidiga förhållande bedömas,
förrän båda fått föra sin talan. Länge

har man ju vetat, att Adam Hauch var
förebilden till Falk i En sommarsaga,
liksom att denna roman var i vissa
avseenden självbiografisk, och man har därför
uppställt en parallellism mellan den och
verkligheten, som, att döma av det nu
framlagda materialet, alis icke förefunnits.

År 1888 gjorde Änne Charlotte
Leffler tillsammans med sin bror Gösta en
resa till Alger. De råkade där en
arabisk köpman. Denne uppblossade i en
stark på samma gång pockande och
devot lidelse för fru Änne Charlotte,
vilken både tjusade och skrämde henne.
Hon skriver härom i berättelseform till
Hauch: »Varför icke en gång pröva att
finna litet lycka och glädje, hur
övergående den än skulle vara, på den väg
som alla människor, män och kvinnor
bland alla folk och i alla tider sökt den?
Varför ej låta sig älskas och fcrsöka att
älska? Det är icke hennes vilja eller
principer som hindra det. Det är blott
hennes natur. Är naturen då starkare
än alla grundsatser?» Den sista frasen
för ovillkorligen tanken på motsatsen till
vad Änne Charlotte vill ha sagt, men
som hon nu menar det var naturen
starkare, och hon avbröt definitivt den
egendomliga och korta kärlekssagan, ett
beslut som givetvis hos henne utlöste en
känsla av befrielse, men också av
saknad. I denna sinnesstämning
sammanfördes hon snart efteråt i Neapel med
hertigen av Cajanello. Utan att därmed
frånkänna den italienske ädlingen
individuell egenart kan man säga, att han var
en syntes av Gösta Mittag Leffler, Adam
Hauch och den arabiske köpmannen.
Han var som den förstnämnde en
berömd matematiker, han ägde den andres
rika andliga begåvning samt djupa
bildning i fråga om litteratur och konst,
och han var slutligen mäktig den
sistnämndes heta lidelse, förandligad genom
hög västerländsk kultur.

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free