Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ockulta upplevelser. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O c k ti L t a
materien sist och innerst icke är
materiell, att den blott är en
uppenbarelseform av energien och att dess »minsta»
delar, vilka emellertid redan varken äro
små eller stora, visserligen äro omgivna
av tidsrumliga kraftfält men själva äro
tid- och rumlösa?
Men nog nu med teorier! Låt oss
komma till mina upplevelser ... De
hava till förutsättning min bekantskap
med en man, om vilken meningarna här
hemma hos oss så grundligt gå i sär,
att somliga kalla honom en charlatan och
bedragen bedragare, andra i honom ära en
karaktärsfull och förtjänt forskare som
varit med om initiativet till en ny
vetenskap. Det är friherre albert von
schrenck-notzing. Som praktiserande
läkare, specialist i nervsjukdomar och
sexualpatolog kom han redan för mer
än trettio år sedan via hypnotism och
somnambulism in på ockulta studier,
och det förefaller som om han under
någon tid varit benägen för spiritism,
fast han numera ställer sig avvisande
mot densamma och som förklaring på
alla de oförklarligheter vilka han
framkallar och iakttager hänför sig till
obekanta naturkrafter, vilka dock så
småningom måste bli erkända.
Då hans bok
»Materialisations-Phäno-mene» utkom, ett par år före kriget,
blev det skandal. Från den officiella
lärda världen haglade det protester emot
så mycken villfarelse, lättrogenhet,
dilettantism och svindel. Den allmänhet som
visste något om saken höll på att skratta
sig fördärvad. Och boken ställde
verkligen vårt allvar på hårt prov, både
genom sin text och sina bildbilagor,
fotografier som verkade groteskt
fantastiska och enfaldiga. Det fattades icke
uttalanden att doktor von Schrenck blivit
lurad, vilket sannolikt också mer än en
gång varit fallet, ty olyckan vill att
mediumanlag, hur äkta de än må vara,
37—Ord och Bild, J2:a årg.
ingalunda utgöra någon garanti mot
dåliga karaktärsegenskaper, tvärt om
synas de ofta utveckla en böjelse för
mystifikation och färdighet däri. I varje
fall såg det under många år ut som om
Schrenck-Notzing vore ohjälpligt
komprometterad som lärd och en död man
för vetenskapen.
Men han är rik och kunde ta det
lugnt. Han fortsatte sina experiment
och samlade material på olika ställen i
Europa. Ibland mötte man honom på
Münchens gator, en högväxt kavaljer med
grånande spetsigt skägg, ett mensurärr
på kinden, med något stolt i blicken,
vanligtvis med en cigarett mellan
läpparna och händerna i fickorna; han gick
med lätt framåtböjd hållning och sirliga
steg —• fågelfri, elegant och egensinnig.
Jag kände honom knappast, jag tog icke
någon ställning i saken, men det gladde
mig på ett opersonligt sätt att det
fanns en människa som kunde stå på sig
och hålla ut.
Ären gingo. Kriget kom och med
det omvälvningar och äventyr som ingen
kunnat drömma om. Det andra bandet
av »Materialisation-Phänomene», som
utkom vid julen 1922, fann en fullständigt
förändrad atmosfär. leke så att dess
innehåll är mindre vansinnigt än första
bandets eller att den officiella
vetenskapen, pressen, allmänheten skulle ha
berett det ett gunstigare mottagande.
Hån och skymford har det icke fattats
nu heller, men det ser ut som om de
icke längre vore så kraftiga, icke burna
av alldeles så överlägsen tillförsikt som
förra gången, och de äro icke utan ett
inslag av resignation, av fatalistisk lust
att låta det hela få hållas. Man har
fått acceptera så mycket hittills oanat,
man har måst böja sig under så mycken
krasshet, att den indignation, som man
ännu alljämt bemödar sig om att
uppbringa, förlorat sin rätta schwung, ja är
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
