- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
591

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ockulta upplevelser. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

O c kulta tipplevelser

fara, glömsk av hur föga fullkomligt, hur
bemängt rried hemligheter och kanske
för alltid olösliga gåtor allt hans »exakta»
vetande om naturen, om livet och dess
funktioner är.

Sannolikt betyder allt ordnat
tänkande och talande över dessa
äventyrliga fakta, allt teoretiskt tolkande i denna
stund blott en preliminär skenförklaring.
Men i alla fall skulle det vara en högst
otillräcklig uppfattning av
materialisa-tionsproblemet liksom av livet i dess
helhet, om man blott hade öga för dess
fysiska, materiella sida och icke också för
den psykiska. Det var Hegel som sade
att idén, anden måste betraktas som den
yttersta källan ur vilken alla företeelser
flyta; och att bevisa denna sats är kanske
lättare möjligt för den supernormala
fysiologien än den normala ■— ja, den
försöker sig pä att ställa det filosofiska
beviset för idéns primat, för ali
verklighets ideella ursprung vid sidan av det
biologiska beviset för den organiska
substansens enhet.

Helt olärt och på egen hand har jag
tytt de telekinetiska företeelserna som
magiskt objektiverade
drömföreställningar hos mediet. Den lärda litteraturen
ger mig rätt, i det den med en
vördnadsbjudande anhopning av konstuttryck
förklarar att fenomenets idé, levande i
det somnambula undermedvetandet, med
vilket för övrigt de andra närvarandes
blandar sig, blir med tillhjälp av
psyko-fysisk energi »genom en biopsykisk
projektion omsatt .ektoplastiskt på ett
visst avstånd, d. v. s. objektiverat».
Man tager med andra ord till hjälp en
outforskad ideoplastisk förmåga i mediets
konstitution — ett ord, ett hjälpbegrepp
av platonisk tjusning, icke utan
insmickrande egenskaper för konstnärens öra
som genast skall vara villig att tyda
icke blott sitt eget hantverk utan också
verkligheten i dess helhet som ideoplas-

tiskt fenomen; men i alla fall ett ord,
ett begrepp av precis lika grumligt djup
som det av mig förut anförda ordet
»gyckelspel», och genom sin bedrägliga
blandning av drömmens och
verklighetens element mynnar det ut direkt i det
sjukligt absurda.

Jag vill blott anföra ett enda men
slående exempel på denna objektivering.
Det har upprepade gånger försäkrats
att de ideoplastiska bilderna, så länge
de äro till, äga alla det verkliga livets
egenskaper. De ha, då de varit på det
humöret, icke blott låtit se sig och låtit
sig vidröras, man har icke blott kunnat
försäkra sig om dem genom
fotografering och genom apparater, som
registrera deras telekinetiska prestationer:
man har till och med tagit
gipsavgjut-ningar av dem, vilket gått så till att
man fick händer av transscendentalt
ursprung att doppa sig i smält, på varmt
vatten simmande paraffin. Därigenom
bildar sig ögonblickligen kring
andehanden en gjutform, som stelnar i luften
och ur vilken ingen människohand skulle
kunna befria sig utan att bryta sönder
den. Men det teleplastiska organet
löser sig därur genom dematerialisation
och man gjuter gips i den i laboratoriet
nedlagda paraffinhandsken för att få en
avbild som i alla enskildheter återger
materialisationens form. Märk väl: de
sålunda vunna handformerna visade i
gestaltning och linjeteckning ingen
individuell likhet med mediets händer eller
med någon av de andra närvarandes.
I en seans med Willi S. inträffade
följande förryckta tilldragelse (och den är
inte den enda i sitt slag!): under den
strängaste kontroll över mediet visade
sig ovanför en på bordet liggande lerklump
en handliknande, ljusrött lysande bild,
»kommande uppifrån och bakifrån», som
tummade på lerans yta. Efter seansen
konstaterade man sex grunda fördjup-

591

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free