- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
626

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gideon Danell

rien, 22 dråp och 9 barnamord, o. s. v.
»Den självsvåldiga och mäktiga adeln,
som ville för egen del bibehålla den
under katolska tiden till kyrkorna anslagna
tionden, de olika folkraserna och
språkförbistringen, Revals strävan efter
kyrklig lokalstyrelse» —■ det är, enligt
Ellen Fries (i avhandlingen om Erik
Oxenstierna), de faktorer, som under
1500-talet och i början av 1600-talet
försvagade den lutherska kyrkans ställning i
Estland.

Det fanns emellertid under sådana
förhållanden ett rikt fält för svensk
folk-uppfostrande verksamhet, och även om
frukterna av denna ej kunna sägas ha
blivit så goda, som man velat unna
Estlands under århundraden förtryckta
och efterblivna folk, kan det ej
förnekas, att det är ett nog så imponerande
arbete som på detta område utföres
under den svenska tiden i Estland,
framför allt på de svenska myndigheternas
initiativ.

Redan Johan III inskärper i
instruktionen för guvernören Gustaf Gabrielsson
Oxenstierna, att han skall hava omsorg
om kyrkor och skolhus samt uppfordra
»biskopen eller den i hans ställe var »att
anskaffa skickliga prästmän och
skolmästare, dock inga tyskar, med mindre
än att de svurit trohet och kunde
landets tungomål».

Och till Gustaf II Adolfs och hans
generations berömmelse hör även med
deras arbete för att bibringa Estlands
folk kristen och västerländsk odling.
Gustaf II Adolf låter i Reval upprätta
ett gymnasium, vilket — något i Estland
oerhört — skulle stå öppet även för
bondesöner. Vidare inrättades i Dorpat
(som ligger inom den estnisktalande
delen av det gamla Livland och sålunda
tillhör det nya riket Estland) först en
trivialskola och sedan på konungens
bekostnad ett gymnasium med 8 profes-

sorer, vilket genom det bekanta
privilegiebrevet, daterat Nürnberg den 30 juni
1632, förvandlades till en »Academie»
och begåvades med samma förmåner
som Uppsala universitet.

Att Dorpat-universitetets historia
knappast kom att motsvara de förhoppningar,
som föresvävat den store konungen,
beror, enligt Seraphim, icke minst på
hans efterföljare på tronen, vilka först
berövade högskolan dess materiella
underlag — Kristina förpantade de gods
i Ingermanland, som anslagits till
Dor-pat-akademien — och senare införde
svensk-nationalistiska tendenser i denna
Gustaf Adolfs ädla stiftelse. Man må
emellertid ej heller glömma, att tiderna
voro svåra. Ar 1656 erövrades Dorpat
av ryssarna, och därvid skingrades
samtliga professorer liksom hovrättens
tjänstemän, 11 år senare hemsöktes staden
av en stor eldsvåda, och universitetets
verksamhet synes ha legat nästan
fullständigt nere från 1656 till mitten av
1680-talet. Under de 24 år, som
Aca-demia Gustaviana bestod, besöktes den
av 1,016 studenter, av vilka 553
uppgivas ha varit svenskar (445 från
Sverige, 108 från Finland) och 425 tyskar
(däribland 28 rigensare, 53 dorpatensare,
89 revalensare, 55 livländska adelsmän,
62 livländare i övrigt, 7 estländare i
övrigt, 15 kurländare, 116 från
Tyskland).

Mot ett segt motstånd från den
est-ländska adelns sida hade emellertid det
svenska reformarbetet att kämpa, så
snart det blev fråga om att på ett eller
annat sätt förbättra böndernas ställning.
När biskop Johannes Rudbeckius år 1627
på konungens uppdrag förrättade sin
bekanta visitation i Estland, fann han,
att livegenskapen vore huvudorsaken till
böndernas låga ståndpunkt, varemot
adelsmännen förklarade, att
livegenskapen berodde på böndernas natur. Även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free