- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
627

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenskt bi lditing s ar b e te i Estland under 1600-tale’t

ff’ ’m

Reval. I förgrunden Olaikyrkan och rester av stadsmuren.

om prästernas moral har denna
visita-tionsberättelse åtskilligt bedrövligt att
förmäla: en präst hade anklagats för
barnamord jämte andra svåra brott och
hade därför flytt från sin församling, en
annan skulle ha sårat sin klockare med
knivstyng i ryggen, en tredje begagnade
kyrkan som brygghus, prästerna i
Rappel rövade hästar och vagn från
kringfarande scholares och drevo bort dessa
med dragen värja. Resultatet av
visitationen med därunder hällen synod
sammanfattas av Fr. Westling, den
främste kännaren av Estlands kyrkohistoria
under den svenska tiden, på följande
sätt: »Med alldeles oförrättat ärende
återvände väl icke Rudbeckius, men nog
kan man säga, att visitationen, vid
vilken konungen fäst stora förhoppningar,
på det hela taget hade misslyckats. En
räfst med de estländska prästerna var
visserligen hållen, och många nyttiga
beslut voro på synoden fattade, men
däremot hade biskopen ej kunnat förmå
det estländska ridderskapet till
beviljande av behövliga anslag, och lika litet
hade han varit i stånd att utsträcka vi-

sitationen till Reval.» Rudbeckius själv
hade ock på omslaget till prästernas
ingivna ämbetsberättelser skrivit orden:
»Curavimus Babylonem et non sanata
est; derelinquamus igitur eam et eamus
unusquisque in terram suam!»
(Jeremias 51: g.)

Motsättningen mellan Gustaf II Adolf
och hans »av urgammal svensk-germansk
rättsåskådning med dess lika rätt för alla
uppburna strävan å ena sidan och det
tyska junkerdömets utpräglat feodala
åskådning å andra sidan med dess
likgiltighet för landets ofria
bondebefolkning, för dess mänskliga rättigheter och
höjande till ett människovärdigt och
kristet liv» kommer, såsom prof. Em.
Linderholm med rätta anmärker, på ett
betecknande sätt till uttryck vid den
minnesvärda audiensen på Stockholms slott
den 25 april 1629, då konungen
mottager några estländska adelsmäns
avskedsuppvaktning. Dessa hade anlänt
till Stockholm för att såsom ombud för
sitt stånd framföra klagomål över
Rudbeckius’ visitation. Uppbragt över den
estländska adelns obenägenhet att offra

62

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free