- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
628

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gideon Danell

något för kyrkans och skolans bästa och
särskilt över dess förslag att ordna
kyrkostyrelsen på ett för den själv bekvämt
sätt, låter Gustaf Adolf i häftiga
ordalag estländarna veta, att ingen behövde
anvisa honom, vern han skulle förordna
till superintendent över deras kyrka, och
tillägger — enligt deras egen i Reval
ännu förvarade relation — att han skulle
skära näsa och öron av den, som sökte
göra de svenska och finska bönderna
till livegna.

Den sedermera av Kristinas
förmyndarregering utsedde biskopen, Joachim
Jhering(ius), enligt Westling den
ypperste av Estlands biskopar under den
svenska tiden, fick likaså i rikt mått pröva
på dylikt motstånd från adelns sida mot
det nitiska arbete han- under en lång
verksamhetstid utförde i denna från
hemlandet så avlägsna provins. Under sin
första visitationsresa (1638—39) fann han
väl tillståndet i somliga socknar »lidligt
och behagligt», men vanligen var det
bedrövligt. »Och överallt iakttog han ’en
okristlig slavonsk träldom, övermåttan
prakt, överflöd och högfärd bland
land-såtarne’ samt en stor obenägenhet av
herrskapen att underkasta sig kyrklig
ordning . . . Något tillmötesgående från
adelns sida synes han icke hava rönt.
Lantråden och adelsmännen lyste i
allmänhet med sin frånvaro. Ja, somliga
avhöllo till och med sina arbetare och
underhavande från att infinna sig.»

Men trots de svårigheter den
mäktiga baltiska adeln sålunda beredde det
svenska folkbildningsarbetet, äro dock
redan vid mitten av 1600-talet, mot
slutet av Jherings biskopstid, sådana
resultat av detta att anteckna, att den
est-ländska kyrkan, bäraren av detta
bildningsarbete, kan av Westling förklaras
vid nämnda tid befinna sig i ett
någorlunda tillfredsställande skick.
»Åtskilliga ester lärde sig läsa av präster, kloc-

kare och andra personer, men
förmodligen voro de socknar, där, såsom i
Kei-nis, mer än 50 personer kunde läsa ur
psalmboken, mycket lättare räknade än
de, vilka stodo på samma ståndpunkt
som St. Mathias och Creutz», i vilka
ännu omkr. 1680 blott en enda gammal
kvinna säges ha varit läskunnig.
Emellertid anses, att läsfärdigheten varit mera
utbredd bland de fåtaliga svenska
bönderna än bland esterna, något som
säkerligen har sin förklaring däri, att
desamma vid ifrågavarande tid bättre än
senare kunnat mot godsägarna hävda
sin gamla ställning som fria bönder.

Ar 1657 dog biskop Jhering, och
året förut hade som nämnt
Dorpat-uni-versitetet sprängts. Det var synnerligen
beklagligt, att, då universitetets
verksamhet en tid därefter låg nästan helt
nere, Jherings närmaste efterträdare ej
heller synas ha varit sitt kall vuxna.
Men ej ens under dessa oroliga tider
försummades helt det högre
bildningsarbetet. Ett för de baltiska ländernas
historia så viktigt arbete som Thomas
Hiärn(e)s Ehst-, Lyf- und Lettländische
Geschichte (fullständigt utgiven först
1835) tillkom just under 1660- och
1670-talen. Det är väl i övrigt ej en
tillfällighet, att denne författare, som var bror
till Urban Hiärne och alltså av svensk
härstamning, är den förste och, så vitt
jag vet, hittills den ende framställare av
baltisk historia i större sammanhang,
som lämnat en bestämd uppgift om de
gamla svenska kolonierna i Estland.1

Mot slutet av 1670-talet och under
det följande decenniet börja fredens
frukter att visa sig i fråga om det and-

1 Anförd i min uppsats »Svenskt
bildningsarbete i Estland i våra dagar» i Svensk
Tidskrift 1922, sid. 490 f.).

628

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free