Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskt b i l dnin p s ar b e te i Estland under 1600-1 ale t
o
liga odlingsarbetet. Intresset för
universitetets återupprättande vaknar som
det synes även i vissa adelskretsar, och
efter åtskilliga strider rörande dess
förläggning — i Pernau eller Riga —
resolverar Karl XI av pietet mot dess
grundläggares minne, att »det af brända
Academie huset i Dorpt åter skulle
up-byggas, som straxt blef verkstält, at på
en Sommar de gamle murar nederrefwos
och ett helt nytt Academiæ hus från
grunden efter nyaste maneret upbygdes,
och med alt sitt innanrede af Catheder,
bänkjar, samt Läktare uti stora
Auditorio, så ock bord och stolar i Consistorii
rummet förfärdigades, så at Academien
år 1690 den 22 Augusti wardt
högtide-ligen inwigt af des Högförordnade
Can-celler, Kongl. Rådet, General
Gouver-neuren, Gref Jacob Johan Hastfer och
kallades Academia Gustavo Carolina .. -1
Under de tjugu år, som nu följde för
1 Detta och närmast följande citat äro
hämtade från förutvarande Dorpat-professorn
Arvid Mollers skrift »Kort beskrifning öfver
Est-och Lifland ... Så ock den i förra tider Namn-
universitetet intill det svenska väldets
fall, inträdde ju snart nog svåra tider
igen för Östersjöprovinserna, med
hungersnöd, pest och slutligen det stora
kriget. Det är sålunda ej att förundra
sig över att studenternas antal under
hela denna tid ej gick upp till 600
(däribland 245 est- och livländare samt 209
svenskar). Bland de 28 professorer, som
verkade under denna tid, voro enligt
Seraphim endast 4 tyskar, vilket
anföres som bevis för Karl XI:s
försvenskningssträvanden.
Från år 1674 hade Livland en
synnerligen framstående kyrklig ledare i
generalsuperintendenten Johan Fischer.
Denne lät i Riga, där dock förut fanns
såväl ett »Gymnasium Urbicum» som
en »Under-Schola», inrätta en latinskola,
som bestod av fyra klasser och kallades
Lyceum Carolinum,
kunniga Staden Dorpts Öde, vid lägliga
sommarstunder utkastadt» (Wästerås, J. L. Horrn,
1756), varpå d r S. Ambrosiani nyligen fäst
min uppmärksamhet.
Domberget i Reval med domkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
