- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
630

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gideon Danell

»och det namnet wäl förtjente, som der
förutom Grækiska och Latin, Historien,
Theo-logien och Geographien, lärdes Hebreiska,
Syriska och Coptiska, så at de som derutur
Skolen kommo, uti Språken ingen underwisning
mera behöfde, hwilket alt den lärde
Skole-Mannen Johan Uppendorp [från Holstein], som
war detta Lycei berömliga, mångårige Rector,
til des han wid sin lefnads slut blef förordnad
til Profess[or] Lingfuarum] wid Dorpts
Aca-demie, allena bestridde. En likadan Skola
inrättades också i Staden Dorpt, hwartil Kronan
lät upbygga beqwämliga hus, så för Rector som
Con-Rector och Collega, at hwar af dem hade
sin serskilte Läro-Sal med en Kammare, och
derjemte nödige wånings-rum och utrymme för
sina hushåll. Til Rector af denna Skola
för-ordnades Michaël Dau, som sedermera blef
Professor wid Academien i Dorpt. Skolen
blef här af General Superintendenten således
inrättad, at hwardera uti sina Läro-Salar
un-derwiste sina Lärjungar hela dagen igenom,
ifrån klåckan 7 om morgonen til klåckan 11,
och eftermiddagen ifrån klåckan 1 til 4, utan
at Rector och Con-Rector, som i Sverige sker,
arbetade sina wissa timar uti en klass
tilsam-mans, och det hela året igenom, winter och
sommar, utan några långa ferier . . .
Under-wisningen war . . inrättad efter de unga åren,
at här i synnerhet lärdes hwad som på
minnet ankommer, såsom de lärda språken,
Chro-nologien, Historien och Geographien jemte
Theologien, och lemnades de Philosophiska
wetenskaper, til des de woro komne til
mognare år och större omdöme, at läras wid
Aca-demier. Här intryktes icke heller lärdomen i
Piltarna med hugg och slag, eller beswärades
med mycken läsning utantil, som de i
framtiden åter förglömma skulle, utan bibragtes
dem hwad läras skulle, genom uttydande,
förklarande och skälförande, fast det skedde med
Lärarenas myckna beswär, men med läringarnas stora
nytta, så at de lärde utan möda i grund, der
som de eljest utan at förstå, med mycket arbete
skulle til minnes föra. Dock hwad nödwändigt
ord ifrån ord behållas skulle, såsom skriftenes
språk och dylikt, sattes dem läxor före hemma
om mornar och qwällar att lära ...»

Även ute på landet, där under
Jherings tid ytterst få skolor synas hava
inrättats, uppstå vid mitten av
1680-talet en hel mängd skolor, och då
upprättas till och med — ungefär ett och

ett halvt sekel tidigare än i det
egentliga Sverige! — ett seminarium för
utbildande av folkskollärare. Äran av
detta sistnämnda tillkommer, förutom
Karl XI, som direkt understödde
anstalten, en ung juris studerande Bengt
Gottfrid Forselius, son till en
kyrkoherde t S:t Mathias församling och
enligt namnet att döma tydligtvis av
svensk härstamning. Under åren 1684—
1688 arbetade Forselius, först i
Bischofs-hof nära Dorpat, senare i staden själv,
med iver på utbildningen av est- och
livländska folkskollärare. Lärjungarna
uppgingo snart till ett antal av 160
och underhöllos ur kronans magasin.
»Förnämligast gick väl undervisningen ut
på att meddela eleverna insikter i
katekesen och bibliska historien samt
färdighet i innanläsning, skrivning och sång.»
En ej oansenlig skara skollärare
utsändes härifrån till såväl Estland som
framför allt Livland, detta tack vare
generalsuperintendentens intresse.
Beklagligtvis omkom Forselius genom drunkning
mot slutet av 1688, varefter det lovande
företaget snart nog synes ha råkat i
förfall.

Av visitationer på 1690-talet
framgår emellertid, att läskunnigheten var i
stigande. I S:t Mathias församling
invid Baltischport sägas redan år 1694
över 200 personer hava förvärvat sig
skicklighet i att läsa och vid
psalmsången hålla melodien. »Ju talrikare den
svenska befolkningen var, desto flera
innehade antagligen nämnda färdigheter.
Så heter det 1691 i lantkonsistoriets
protokoll, att i Nuckö kunde de flesta
läsa, emedan de voro svenskar . . . Mot
slutet av det svenska väldets tid
uppgives det mest förekommande
förhållandet vara, att folket kunde den lilla
katekesen, dock utan Luthers där givna
förklaringar.»

Glömmas bör till slut ej heller, att

630

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free