- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
631

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenskt b i I dnin gs ar b e te i Estland under 1600-talet

det är under den svenska tiden som
grunden till det estniska skriftspråket
lägges, i ty att från början av
1600-talet åtskilliga böcker av kyrklig
karaktär, psalmböcker, predikningar m. m.,
utgivas. En översättning av Nya
testamentet på Dorpat-estniska utkom 1686,
och den Reval-estniska översättningen
av 1715 hade likaså förberetts under
den svenska tiden genom långvariga
förarbeten, befordrade av de svenska
kyrkliga myndigheterna och
regeringarna.1

När det estniska folket ännu i dag
erinrar sig »den gamla goda
svensktiden» [wana äa rootsi aeg) som sin
bästa tid, riktar sig väl tacksamheten,
medvetet eller omedvetet, i främsta
rummet mot vad som under den tiden
åtgjordes för att ekonomiskt och
rättsligt skydda bönderna mot deras enligt
historiens tämligen enhälliga dom
omänskligt hårda adelsherrar. Men säkerligen
ligger bakom denna tacksamhet även en
förnimmelse av vad från svensk sida
gjordes i direkt folkuppfostrande syfte.

Från baltiskt-tyskt håll har man ännu
ofta mycket svårt att erkänna Sveriges
kulturgärning i Östersjöprovinserna. Den
gamla uppfattningen, med det typiska
förhärligandet av Patkull, lyser ännu t.
ex. tydligt igenom i L. Arbusows
Grundriss der Geschichte Liv-, Est- und
Kurlands, som främst rekommenderas
till främlingen och vars 4:de upplaga
utkom år 1918 med den betecknande

1 Ovanstående huvudsakligen efter olika
skrifter av Fr. Westling, särskilt Meddelanden
om folkundervisningen i Estland 1561 —1710
(i Kyrklig Tidskrift 1896), Estlands kyrka
1571 — 1644 (i Kyrkohistorisk Årsskrift 1920—21)
och Förarbetena till den estniska
översättningen av Nya Testamentet 1715 (bilaga till
Sundsvalls lärov.-program 1892).

Interiör av N i k o l aik y r k an.

påskriften: »Zur Verbreitung im Gebiet
des Oberbefehlshabers Ost und zur
Ausfuhr zugelassen.»

Däremot finner jag i företalet till
andra upplagan (1903) av Seraphims
Lifländische Geschiche, II Band.,
följande ur denna synpunkt intressanta
passus: »Eine principielle Anderung in
der Auffassung der schwedischen
Herr-schaft scheint sich mir anzubahnen.
Un-sere frühere Auffassung war wohl über
Gebiihr einseitig und verkannte in dem
ethisch begreiflichen Bestreben die
heimische Vergangenheit in möglichst
freundlichem Licht erscheinen zu lassen,
dass es sich bei den Gegensätzen
zwischen Lifland und Schweden, die
gegen Ausgang des XVII. Jahrhunderts
so schroffe Formen annahmen, weniger
um Recht und Unrecht als um die

631

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free