- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
633

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenskt bildningsarbete i Estland under 1600-talet. Av Gideon Danell - Henrik Wergeland och de svenska judarna. En tidsbild från liberalismens genombrottsår. Av Hugo Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenskt b i I dnin gs ar b e te i Estland under 1600-talet

på Estlands öar och kuster s. k.
kulturell autonomi, med ett särskilt till
regeringen anslutet »folksekretariat» och med
rätt till skolundervisning på
modersmålet. Från skolmyndigheternas sida
tilllätes även, att de estlandssvenska
folkskollärarnas väsentliga utbildning sker
vid svenska seminarier i Sverige eller
Finland.

Härigenom ha förutsättningarna för
detta nya svenska bildningsarbete i Est-

land, som visserligen är begränsat till
en vida anspråkslösare uppgift än den,
som förelåg vår stormaktstid, blivit
sådana, att man måhända kan hoppas, att
den svenska folkspillran i Estland snart
nog, när den blir mera delaktig av vad
som inneslutes i orden svensk odling,
kan bilda en ej föraktlig förbindelselänk
mellan Sverige och detta vårt grannland
söder om Finska viken med de gamla
svenska kulturtraditionerna.

Henrik Wergeland och de svenska judarna

En tidsbild från liberalismens genombrottsår
Av Hugo Valentin

EN JUDE VÄNLIGA
svenska regeringens åtgärd att
genom en kunglig
förordning av den 30 juni 1838
giva judarna nästan alla de rättigheter,
som grundlagarna ej förmenade dem,
mottogs med våldsam förbittring i den
regerings- och judefientliga pressen. I
Stockholm fruktade man till och med
en regelrätt pogrom eller, såsom det
heter i överståthållarens officiella
rapport, »något försök att emot judarna i
staden anställa någon stark, med
överläggning utförd förföljelse». Till några
judemassakrer kom det visserligen icke
men väl till pöbeldemonstrationer
framför ett stort antal misshagliga personers
hus med ty åtföljande krossande av
fönsterrutor. Hos mosaiska församlingens
ordförande, Aron Levi Lamm, utslogos
en kväll 34 fönsterrutor, statssekreterare
Skogman, som kontrasignerat
juniförordningen, fick två gånger sina fönster
bombarderade med stenar o. s. v. Slutligen
ansåg sig regeringen tvungen att delvis

annullera nämnda förordning, men de
ofrälse stånden vid 1840—41 års
riksdag funno ej denna eftergift tillräcklig utan
krävde hela förordningens fullständiga
upphävande, vilket konungen emellertid
avslog. Det mål, som hägrat för kristna och
judiska emancipationsvänner, judarnas
likaberättigande med övriga medborgare,
syntes vika undan i ett avlägset fjärran.

Under intryck av dessa för
judeemancipationens vänner nedslående händelser
sammanslöto sig den 17 jan. 1841 sex
judiska unga män i Stockholm på
initiativ av musikbokhandlaren Abr. Hirsch
till en förening, kallad »I. I.» (»Judiska
intresset») för att med alla moraliska
medel kämpa för den judiska saken.
Samfundets existens skulle ej få yppas
för någon, som ej tillhörde detsamma.
Vid årets slut omfattade det 16
medlemmar, av vilka fyra i Göteborg, och
tio år senare 26, av vilka 11 tillhörde
filialföreningen i Göteborg. Dess
protokoller och handlingar 1841—1851, vilka
godhetsfullt ställts till min disposition

<23

633

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free