- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
635

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Henrik Wergeland och de svenska judarna. En tidsbild från liberalismens genombrottsår. Av Hugo Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henrik Wergeland och de svenska judarna

följde de den oförtrutna kamp, som
Henrik Wergeland, dåtidens störste och mest
älskade norske skald, på vers och prosa,
genom broschyrer och i pressen
kämpade för utplånandet av den norska
grundlagens bestämmelse: »Jøder er
fremdeles udelukkede fra Adgang til
Riget». Som människor och judar kände
de sig lika upprörda över detta
stadgande, enligt vilket varje jude, som
beträdde Norges jord, skulle behandlas som
en pestsmittad eller en förbrytare. Men
detta grundlagsbud hade dessutom en
mycket stor betydelse för den svenska
judeemancipationens framgång eller
nederlag. Att den konstitution, som de
svenska liberalerna plägade lovprisa som
den friaste och mest demokratiska i Eu-

ropa, innehöll en dylik bestämmelse, var
nämligen alltifrån Norges förening med
Sverige ett ständigt återkommande och
för judarnas fiender välkommet argument
i den politiska diskussionen om de
svenska judarnas rättsliga ställning.

Genom ett brev till mosaiska
församlingens i Stockholm föreståndare, daterat
den 9 juli 1841, trädde Wergeland
veterligen första gången i förbindelse med de
svenska judarna. Han meddelade här,
att han var sysselsatt med en
försvarsskrift för judarna, »Indlæg i Jødesagen»,
att han därför trätt i förbindelse med
vissa framstående judar i Tyskland, d:r
Riesser i Hamburg och d:r Steinheim i
Altona, och att han i tidningen »Den
Konstitutionelle» låtit införa ett öppet

635

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free