- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
637

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Henrik Wergeland och de svenska judarna. En tidsbild från liberalismens genombrottsår. Av Hugo Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henrik Wergeland och de svenska judarna

Judarnas mottagande i Kristiania. Teckning av Adolf
Tidemand, tillegnad H. Wergeland. 1844.
I Kunstmuseet i Kristiania.

inden, elleve blomstrende Tornekviste»,
liksom den tidigare, stortinget tillägnade
diktcykeln »Jøden», en diktsamling som
visserligen delat tendensdikters vanliga
öde att snabbt åldras men dock äger
partier av oförgänglig skönhet. Att
Wergeland så hängivet in i döden
förblev de judeemancipatoriska idéerna
trogen är en av orsakerna till att de
svenska judarnas hyllning åt hans minne
vann en så allmän tillslutning.

En annan orsak är den underbara
kraft varmed liberalismens stora idéer
grepo dåtidens bildade män och kvinnor,
särskilt de unga. Med en hänförelse,
som mången i realpolitikens och
maktfilosofiens tidevarv funnit löjlig, togo de
del av snart sagt alla undertryckta folks
eller religionsbekännares
frihetssträvanden. Det är betecknande, att då
judesaken första gången debatterades i stor-

tinget, den 9 sept. 1842, blev
stortingspresidenten så rörd över de »herlige
Taler», — Wergelands ord till Warburg —
att han upprepade gånger brast i gråt
och att underrättelsen om att den för
grundlagsändring föreskrivna
kvalificerade majoriteten icke uppnåtts mottogs
med visslingar från åhörarläktaren, så
att han måste kalla till ordningen.

På I. Ls sammanträde den 30 juli
1845 hemställde Abr. Hirsch, att man
på något sätt skulle hedra den ädle
Wergelands minne, varefter Lipman
Lip-manson, lärare vid mosaiska
församlingens gosskola, föreslog, att föreningen
skulle sätta sig i spetsen för en
insamling bland Sveriges och Danmarks judar
för resandet av ett monument över
skaldens grav. Förslaget bifölls enhälligt,
och en kommitté tillsattes för ändamålet,
vilken i Stockholm kraftigt understöddes

637

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free