- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
642

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Henrik Wergeland och de svenska judarna. En tidsbild från liberalismens genombrottsår. Av Hugo Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hugo Valentin

Barmhjertighed!» Av övriga tal märktes
särskilt ett av den ryktbare hegelianen
Monrad, som här gjorde gällande, att
man just i egenskap av verkligt kristen,
genomträngd av evangeliets milda anda,
måste räcka juden sin broderliga hand.

Att den norska opinionen rönt
inverkan av de tre svenska judarnas
uppträdande i landet är otvivelaktigt. Vid
Wergelands grav och vid
Studentersamfundets fest framstodo de för de närvarande
norrmännen, av vilka högst få någonsin
sett, än mindre lärt känna en jude, såsom
levande dementier av de rådande
judefientliga vanföreställningarna. Också blevo de
allmänt hyllade i den norska huvudstaden.
Vid sin avresa därifrån riktade de genom
tidningarna en tacksam avskedshälsning
till dess befolkning.

Då några månader senare
Studenter-samfundets ordförande och en annan
norrman, adjunkt Knudsen, besökte
Stockholm, anordnade Lamm, Levertin och
Lipmanson en fest för dem, vari bland
andra flera för judeemancipationen
intresserade författare och journalister
deltogo. Då den bekante skriftställaren och
runologen Geo Stephens vid detta
tillfälle föreslog en skål för judarnas återkomst
till Palestina och den judiska nationaliteten,
uppträdde Lipmanson och protesterade
mot den av Stephens förfäktade
»nationella idén». Av de många andra talen
som här höllos, märktes särskilt ett av
överstelöjtnant Gustav Hierta, en av jude-

emancipationens varmaste anhängare i
Sverige, som med anledning av att dagens
post bringat underrättelse om ungrarnas
seger över ryssarna vid Waitzen föreslog
en skål för de ungerska judarna, som
hjältemodigt deltagit i frihetskampen, och
för ungrarnas framgång.

* r *

Två år senare upphävdes den
omstridda grundlagsparagrafen genom
stortingets beslut och konungens sanktion.
Över allt gav man med rätta Henrik
Wergeland äran därav. Han var det
som tänt den strid, som nu krönts med
seger, hans »Indlæg» utgjorde det tyngst
vägande ord, som på skandinaviskt
tungomål uttalats till judeemancipationens
förmån, och hans diktsamlingar »Jøden» och
»Jødinden» kommo efter hans död att
spela en liknande roll för judarnas
rättsliga ställning i Norge som sedan »Onkel
Toms stuga» för negrernas emancipation
i Amerika. Men av de män, som vid
hövdingens sida och i hans fotspår
kämpade med i denna strid, förtjäna även
de svenska judarna och särskilt
medlemmarna av I. I. att nämnas såväl för
sitt arbete under skaldens livstid som
för vad de uträttade efter hans död.
Förvisso hava de ej på ett värdigare sätt
kunnat hedra hans minne än genom den
insats i hans anda, varigenom de, om
än på en blygsam plats, främjat
framgången av hans verk.

642

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free