Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Renässanskonstens uppfattning av Kristi födelse ett verk av Birgitta. Av Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
He ii r i k Co meil
Birgitta skådar Kristi
födelse. Fresk i S. Maria
Novella i Florens, i j p o-t al e t.
andra här återgivna bilder. Men
Birgittas egen gestalt, som skymtar vid
ena sidan, utesluter varje tvivel om att
framställningen gäller hennes revelation.
De båda senast behandlade bilderna
äro de äldsta framställningar återgivande
Kristi födelse-scenen i dess nyare gestalt,
som över huvud taget äro kända. Det
hos Birgitta klart formulerade
programmet för denna scen vinner snart allmänt
överhand. Därvid bortfalla revelationens
smådrag, och endast det väsentliga
kvarstår: Madonnan knäfallande i bön inför
Jesusbarnet, så som vi känna henne från
otaliga bilder från ung- och
högrenässansen.
Har Birgitta således varit den
närmaste anledningen till denna lilla
konstrevolution, så måste det å andra sidan
framhållas, att en stor allmän
kulturströmning rörde sig i samma riktning.
Birgitta ger det klaraste uttrycket däråt.
Hennes revelation är ett påtagligt utslag
av den Mariadyrkan, som ville höja
Gudsmodern över denna jordens krets.
Hon tillhör den s. k. affektiva
religiositeten, som allt sedan St. Bernards
dagar med sådan iver hängivit sig åt
kontemplationen av de olika händelserna i
Kristi liv. Birgitta är en trogen
efterföljare till St. Bernard, men nyktrare,
mindre känslosam. Under de tvenne
århundraden, som skilja dem i tiden,
hade den fromma kontemplationen
hunnit bli ett allmänt bruk. Man hängav
sig överallt åt detta slags betraktelser.
Efter St. Bernards föredöme utvalde man
en händelse i Kristi liv och genomgick
den bit för bit i sina tankar. En av
de hängivnaste odlarna av denna genre
var den helige Bonaventura. Den lilla
boken om Livets träd, korset, ger oss
en inblick i hans mystiska fantasi.
Kristus är korsfäst i ett träd, som betecknar
hans liv. Bladen betyda de olika
händelserna i evangeliet. Uppbygg och
beskriv detta träd i ditt inre, gren för
gren och blad för blad, säger
Bonaventura, en uppmaning som följts av
tusentals läsare. Det säger sig självt att de
evangeliska berättelsernas innehåll icke
kunde förbliva oberört av den korseld
av betraktelser, för vilken de under så
lång tid utsattes. Dunkla eller alltför
kortfattade ställen utlades och försågos
med allehanda tillägg. En
legendbildning uppstod, som gick i stil med
uppkomsten av en del av de gamla
apokryferna.
Som led i denna utveckling måste
många av Birgittas uppenbarelser
betraktas, och bland dem i synnerhet den,
som gäller Kristi födelse. Redan genom
St. Bernard hade detta motiv indragits
i själva brännpunkten för
kontemplationen. Hans historiografer veta berätta,
att han var otröttlig, då det gällde att i
tal och skrift utlägga mysteriet i
Betlehem. Han ägnar sig däråt med ord,
654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
