- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
655

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Renässanskonstens uppfattning av Kristi födelse ett verk av Birgitta. Av Henrik Cornell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Renässans konstens uppfattning av Kristi födels

som i sin hängivenhet nästan verka
extatiska. Ända från barndomen hade
han med förkärlek låtit tankarna dröja
vid födelsens underverk, och allt
framgent blev det också hans älsklingsämne.

Birgitta följer i revelationen om
födelsen i många avseenden St. Bernard, i
andra åter de celebra »Meditationerna»,
som i sin tur också tillhöra den från
St. Bernard utgående riktningen.
»Meditationerna» gå ännu i dag under
Bona-venturas namn, men ha författats av en
annan franciskanermunk, Johannes de
Caulibus. I allmänhet har man velat
tillmäta dessa »Meditationer» en mycket
stor betydelse för konsten. Även i
framställningar av Kristi födelse spåra vi
dem understundom. På den här
återgivna fresken i Santa Maria Novella ha
oxen och åsnan fallit på knä, emedan
de, som »Meditationerna» förklara,
förstått att Gud själv låtit sig födas i det
lilla Kristusbarnet.

Till sitt syfte är Birgittas revelation
i högre grad än »Meditationerna»
inriktad på att ge en framställning av det
gudomliga i födelsens mysterium.
Konstens gamla uppfattning av Kristi födelse
var oförenlig med den utvecklade
Mariakulten. Birgitta har tydligt nog strävat
efter att ge den en värdigare form.
»Meditationerna» ha knappast haft detta
mål för ögonen, de äro naivare i sin
skildring och uppehålla sig vid en mängd
betydelselösa detaljer. Deras mer
folkliga uppfattning av Josef är i detta
avseende betecknande. Han är här
knappast fri från sin så ofta litet löjliga roll.
Hos Birgitta däremot är han en
»mycket hövisk gammal man», en Guds
förtrogne i det underverk, som ägde rum
i Betlehem. Här stöder Birgitta kanske
direkt på St. Bernard, ty det är hos
denne som Josefs helighet först
utbildats. Tidigare är hans värdighet
ganska ringa. Men St. Bernards och Bir-

Kristi födelse. V alv målning
i Tudse kyrka i Danmark.
1500-talets början.

gittas uppfattning lyckas aldrig helt
bortarbeta den gamla Josefstypen ur
konsten. På den här återgivna
målningen i Tudse är ju Josef i färd med
att röra om i en gryta, ehuru själva
födelsescenen i övrigt tydligt är avsedd
att ge en bild av Birgittas syn.

I många avseenden tycks Birgitta
självständigt ha uppbyggt sin revelation.
Detta gäller främst Madonnans
knäbö-jande ställning men även några mindre
betydande detaljer, såsom det tända
ljuset, den avlagda manteln och
huvuddoket samt de avtagna skorna. Marias
hälsning till barnet (var välkommen min
Herre och min Gud och min son) är
också av allt att döma Birgittas egen
uppfinning.

Då Birgitta i Betlehem mottog sin
uppenbarelse om Kristi födelse, hade

55~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free