- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
49

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gilbert Chestertons filosofi. Av Olle Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gilbert Chestertons filosofi

sande namnen i engelsk litteraturhistoria
bars av en man, som praktiskt taget
ingenting har skrivit, men i stället tillbragt sitt
liv med att säga aforismer vid en tekopp:
doktor Samuel Johnson. Den moderna
blygsamheten är inte lika stor, men den
spirituella trätlystnaden är inte mindre, och
G. K. Chesterton är dess främste
representant. Hans tal är som andan i
intelligenta klubbar måste vara: abstrakt,
spirituell och viril. Det är svårt att tänka sig,
att kvinnor skulle ha någon glädje av vad
han skriver. Han talar gärna om dem, är
förälskad och chevaleresk och vad man
vill, men han talar inte till dem i sina
böcker. Det är — i motsats till dem
—-inte världen utan världsåskådningarna som
intressera honom, inte människornas
handlingar utan deras tänkesätt, knappast ens
— och där är kanske begränsningen —
deras karaktärer. Det är den förmåga han
har att hålla sig till åskådningen och inte
till sinnesbeskaffenheten som gör att han
kan skriva den mest förintande kritik av
en person utan att ett ögonblick riskera
att bli ohövlig. Han tänker mer än han
ser; han är filosof och poet men inte
reporter och romanförfattare. Här om året
for han till Palestina för att se sig om
och kom tillbaka med en tjock bok, som
i de mest sinnrika vändningar varierade
vad han sedan åratal hade tänkt på sin
kammare i London om judar och zionism
och Kristus och om den heliga graven,
som vars riddare i modern tid han
känner sig.

II.

Chestertons förbluffande originalitet
ligger i hans uppträdande. Han orerar från
predikstolen med blomma i knapphålet och
från folktribunerna med korstecken och
paternoster. Han säger emot, han söker
upp motståndarna på deras egna platser
och väljer som i de gamla duellerna de
utmanades vapen. Den metoden skulle för
en man av Chestertons arbetsförmåga lätt
ha föranlett en viss alltför stor intellektuell
rörlighet, orsakad av det täta ombytet av
motståndare. Men Chesterton har sauverat
sig genom att till speciell anfallspunkt välja
sig en man vars styrka och stabilitet äro
höjda över ali kritik. Han kunde ha
vunnit sina sporrar, ja vad mera är och för
att citera honom själv om någon annan,
4 — Ord och Bild, årg.

han kunde ha vunnit sina fienders sporrar
genom att förneka Oscar Wilde eller H. G.
Wells eller Rudyard Kipling eller vem som
helst annan av dem, vilkas filosofi han inte
har tyckt om; han kunde ha gjort av med
dem på ioo sidor och uppfört de mest
spirituella krigsdansar på deras grav. Men
man kan inte hålla på ett helt liv att
förneka Oscar Wilde, och förresten gjorde
han det själv innan han dog. Chesterton
förnekar en man, som kanske personligen
inte är så fruktansvärt mycket
intelligentare än någon av dessa, men som är
förmer än dem, därför att han inte är en man
utan en tidsanda, nej, inte en tidsanda
utan en princip. Namnet är redan nämnt:
Chesterton förnekar Bernard Shaw.

Det framgår av handlingarna, att de
båda herrarna Shaw och Chesterton
personligen äro de såtaste vänner, och
likaledes att de ha disputerat muntligen i
klubbarna innan den ene av dem har tagit till
pennan. Bernard Shaw har sagt en av
sina bästa kvickheter om Chesterton, då
han med anspelning på hans väldiga
kroppshydda förklarat, att man ser sällan mer
än en hälft i sänder av honom, Chesterton
har skrivit sin kanske mest lysande bok
om Shaw och överhuvud taget inget av
sina filosofiska arbeten utan att nämna
honom. Han är draken, som Chesterton
dragit ut för att slå, den döda principen,
den moderna tiden, och prinsessan, som
skall räddas, är människohjärtat. Han
beskriver Shaw som en man, som har det
största och generösaste hjärta i världen,
men som inte har hjärtat på rätta stället.
Han har velat förändra så mycket i
världen, kan man fortsätta tankegången, att
han till sist kommit att förändra sitt eget
hjärtas plats. En annan gång beklagar han
som det utmärkande för den berömde
para-doxmakaren, att han aldrig har fattat en
paradox. »Han kan inte förstå
äktenskapet, därför att han inte vill förstå
äktenskapets paradox; att kvinnan är så mycket
mera i hemmet därför att bon inte är dess
huvud. Han kan inte förstå patriotismen,
därför att han inte vill förstå patriotismens
paradox; att man är så mycket mera
mänsklig därför att man inte endast älskar
mänskligheten. Han förstår inte kristendomens
paradox», o. s. v. Det bästa han har sagt
om Shaw är kanske när han beskriver
honom som en man, som börjat med att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free