- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
51

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gilbert Chestertons filosofi. Av Olle Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gilbert C he s ter tons filosofi

och mystik, Shaw efter det förnuftiga, Shaw
efter sanningen, Chesterton efter tron, äran
och kärleken. Shaw är rationalist, för att
gripa till konsttermerna, Chesterton kallar
sig romantiker. Och romantiska äro för
honom en mans död och ett barns födelse,
en mässa och ett glas öl, ett draget svärd
och en plog i jorden, ett kärleksbrev och
en psalm, ett fint skämt och en sång i
kör. Hans idol är den naturliga
människan: han kan vara en blek riddare, som
med svärdets korsfäste besvärjer djävulen,
men han kan också vara en fetlagd herre,
som tömmer en sejdel bier till biffsteken.
Det kan näppeligen förnekas att man lite
för ofta i Chestertons böcker får
upplysningen att han tycker om öl.

Allt detta är Chestertons filosofi;
märkvärdigare är den inte. Man kan finna den
mindre djupsinnig, men man kan omöjligt
göra sig döv för den. Vore den ett
nyupptäckt filosofiskt system av märket noch
nie dagewesenes, skulle man kanske kunna
gå förbi den med en axelryckning för att
i nästa gathörn vänta på något ännu nyare.
Men Chestertons filosofi är redan så
gammal att den inte kan bli föråldrad, så lite
originell att den finns överallt nästan utan
att märkas, så klar att t. o. m. en lärd
skulle kunna förstå den, för att citera
Chestertons egna ord i ett annat sammanhang.
Hans tankar om världen äro kort sagt
desamma som vi alla skulle ha, om vi inte
av ett eller annat skäl i en eller annan
punkt hade några andra. Bernard Shaw
är den man som mer än någon annan
modern bidragit till att uppfinna alla dessa
skäl, i kraft varav vi ha allehanda meningar
om världen och dess lämpliga variabilitet.
Gilbert Chesterton är den moderne man,
som sinnrikare än någon annan bestritt alla
dessa skäl.

III.

Då man med termer, hämtade från den
ekonomisk-politiska partibildningen, som
aldrig annat än på konstlad väg kan bringas
att täcka de andliga åsiktsmotsättningarna,
velat karakterisera G. K. Chestertons
filosofi, så har man kommit fram till något
växlande rubriker. Den spirituelle och
orubblige Köpenhamnspublicisten Harald
Nielsen har i en känd essay om Chesterton
döpt honom till »en modern reaktionär»,
den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss

har i en orienterande broschyr presenterat
honom och Wells under den gemensamma
rubriken »två radikaler.» Båda ha rätt,
men det må också vara tillåtet att söka
en förmedlande etikett. Chesterton är en
konservativ demokrat. Däri ligger hela
hans filosofis förbryllande banalitet.
Konservativa äro ju nämligen alla, för så vitt
de inte på något sätt och i något fall vilja
utbyta det gamla mot något nytt,
demokrater äro likaledes alla, som inte genom
övermått av pengar, begåvning, moralitet
eller vad det må vara anse sig stå över
majoriteten av sina medmänniskor. Med
få ord, vad gammalt folk av ålder har
varit vant att tänka och tro, det är vad
G. K. Chesterton med den moderna
dialektikens subtilaste trollmedel, med hela
sin kvickhet, kunskap och paradoxalitet
förfäktar som den lära, han är sänd att
förkunna till tidens räddning. Om man
härvid betänker, att de flesta filosofemer gå
ut på att säga något nytt på ett i
möjligaste mån allmängiltigt sätt, så förstår
man den bisarra effekten av denne
författares strävan att säga något gammalt
och vanligt på ett nytt och ovanligt sätt.

Chesterton förklarar själv att hans
livsåskådning går och står på två fötter,
traditionalism och demokrati, och han påpekar,
naturligtvis alldeles riktigt, att dessa båda
begrepp egentligen innebära detsamma:
traditionalismen är nämligen demokratismen
utsträckt i tiden. Ali sin filosofi har han
lärt av sin gamla amma, förklarar han;
hon förenade i en person det folkliga och
det traditionsbundna. Hela Chestertons
åsiktsvärld är sprungen fram ur samma två
hjärtblad. Han är katolsk kristen, liksom
hans irländska folk har varit det i
århundraden. Han är nationalist med den
folkligt häftiga stam- och nationalitetskänsla,
som endast filosofiska och ekonomiska
komplikationer kunna förstöra, och fast han
under boerkriget som gammal liberal stod
på minoritetens sida, så har han under
världsbataljen fattat gasbomben vid sitt
skrivbord med en stridslystnad som kanske
inte någon mera aristokratisk författare
skulle ha känt. Han är spydig mot
kvinnoemancipationen därför att han anser att
mannen på konservativt demokratiskt sätt
skall vara kvinnans huvud. Han
avskyr nykterhetsrörelsen därför att han
tycker om öl. Han irriteras av judarna

Si

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free