- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
86

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nordkinesiska stadsvyer. Av Osvald Sirén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Osvald Sir én

geise i stadens historia. Flertalet av
dessa pailou äro uppförda av trä samt
målade i djuprött med ornament i blått
och grönt, såvida de icke äro försedda
med snidade och förgyllda
ornamentsfriser. De bärande pelarna eller
masterna, som kunna vara fyra, åtta eller
tolv, beroende på monumentets storlek
och betydelse, äro placerade på
sten-socklar, som dessutom ofta uppbära små
lejon. Mellan dessa pelare äro
tvärbjälkar inspända i två eller flera skikt samt
skulpterade friser eller tavlor med
minnesskrifter. Högst uppe följa små
sadeltak av den vanliga hëga, svängda typen,
burna av mer eller mindre rikt
utvecklade konsolarmar. På takåsarna och
hörnribborna finner man ofta rader av
groteska djur- och människofigurer i
glaserat tegel, de s. k. »kuei lung tzu»,
vilka skola värja byggnaden mot onda
inflytelser.

Dessa äreportar eller pailou
innehålla sålunda flera av den
traditionella kinesiska arkitekturens mest
karakteristiska element — pelarna på
sten-socklar, de ornerade tvärbjälkarna, de
mångdubblade konsolarmarna, de svängda
taken -—- och äro följaktligen också
typiska träkonstruktioner, utvecklade med
hänsyn till materialets betingelser, ett
förhållande som också framstår på ett
slående sätt när de utföras i sten. Vissa
partier kunna då förefalla rätt så
meningslösa, ity att konstruktionen icke
förändras med hänsyn till stenmaterialet,
även om smärre modifikationer,
exempelvis i takens och konsolarmarnas form,
äro oundvikliga. Förhållandet är typiskt
för den kinesiska arkitekturen, som
överhuvud aldrig frigjort sig från det direkta
beroendet av träkonstruktionen. Man
kan finna det bekräftat på flera
specialområden, exempelvis på tegelpagoder
med ett utvändigt system av pelare och
konsoler, som icke har någon annan

uppgift än att dekorera och erinra om
de äldre träpagoderna, där verkligen
sådana bärande leder varit nödvändiga.

De äldsta sten-pailou finner man
numera inom vissa tempelinhägnader, där
de varit mera skyddade än på gatorna,
men jag känner dock icke några, som
kunna dateras tidigare än till
Ming-perioden. De vackraste och talrikaste
gatu-pailou, som jag sett, stå i den lilla
staden Weihsien i Shantung, där
huvudgatan överspännes av ett halvt dussin
tredelade äreportar av ovanlig höjd
med konsolburna tak i tre våningar. Att
döma av ornamentiken, härleda sig
dessa monument från 1700-talet. De
äro utförda av grå kalksten, som
jämförelsevis lätt låtit sig formas i trogen
imitation efter träportalernas traditionella
konstruktionselement. En pailou behöver
icke nödvändigtvis överspänna en gata;
den kan likaväl stå vid sidan av gatan
och bilda ingången till någon tempelgård
eller en yamen (regeringsbyggnad). Dess
uppgift är då i allmänhet icke att
hugfästa minnet av någon historisk
personlighet, utan helt enkelt att smycka och
framhäva en viktig plats.

I ett flertal av dessa gamla kinesiska
städer behärskas den förnämsta gatuvyn
av ett klocktorn eller ett trumtorn:
fristående höga monumentalbyggnader, som
alltid äro placerade så centralt som möjligt.
Stadens huvudgator skära varandra ofta
under det ena eller båda dessa torn, vilkas
breda tegeiklädda terrasser genomborras
av tunnvalv. Om dessa valv leda i flera
olika riktningar, såsom stundom faktiskt
är förhållandet, så skapas här, vid
tunnelkorsningen under terrassen, trafikcentra,
där trängseln ofta är betydande icke
blott i följd av alla fotgängare och åkdon
som passera igenom, utan än mer emedan
dessa skyddade platser äro omtyckta
uppehållsorter för tiggare och andra
medborgare, som icke ha råd att skaffa sig

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free