Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tyska familjenamn i svenskan. Av Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elof Hellquist
synpunkt att sammanställa med sådana
namn som scheele och Toll. Månne
nu alltså inte denna tyska fördragsamhet
på detta område jämförd med vår egen
stora motvillighet mot dylika
familjenamnsbildningar till en stor del ytterst
har sin grund i rätt djupgående olikheter
i fråga om de båda folkens skaplynne
— det tyska mera folkligt och
småborgerligt gemytligt och det svenska här
som annars med en utpräglad förkärlek
för det som ter sig en smula
aristokratiskt eller, såsom det heter på det
moderna språket, »överklassigt»?
Då vi nu övergå till återstående
viktigare namntyper, måste vi av
utrymmesskäl begränsa oss till det allra
nödvändigaste.
I Tyskland är det betydligt vanligare
än hos oss att familjenamnen utgått från
förnamn. Av till oss överflyttade nämna
vi blott Baltzer (Balthasar), Bernhardt,
Dankwardt, Engelhart, Hildebrand,
Karsten, en lågtysk biform till Kristian,
(lat. christianits, kristen; jfr
kvinnonamnet Kristina!), Lambert, Leopold,
Ludvig, Magnus, Marcus, Martin,
Paul, Richert (jfr Rickard), Ruben,
Salomon, Siewerth, Steffen, Ulrich,
Valentin, samt tre, i vilkas senare led
ingår ett ord, motsvarande sv. här (i
krigshär), nämligen Günther och
Gunther (etymologiskt identiskt med vårt
förnamn Gunnar), Walter och Werner.
Många av dessa forna förnamn äro
gamla »kortnamn» t. ex. zander eller
Sander (till Alexander ; däremot
sannolikt ej till Zander, Sander, gös, trots
familjenamnet Heciit, gädda, o. s. v.).
Särskilt vanligt är, att dessa
kortnamn utvidgats med
förminskningsändel-serna .r eller k.
Hit höra t. ex. Bosse, bl. a. nyttjat
som kortnamn till BURKHARD, FrITZE till
Frierich, GöTZE till namn på God-,
Gott-, gud. Janse till Jan, Kunze till
Konrad, Renz till Reinhard, eller med
k t. ex. GÖDECKE till namn på
God-(alltså av samma slag som GöTZe),
Lemb-ke, Lemcke till Lambert (jfr Lemchen
nedan) eller Wil(c)ke till wilhelm,
alltså med samma betydelse som det franska
och sedan också svenska familjenamnet
Guillemot); eller med -chat: Hensciten,
egentligen »lille Hans».
Med förkärlek förses dessa släktnamn
med genitivändelserna -j eller -en eller
ofta t. o. m. bådadera.
Hit hör t. ex. dledrlchs, för övrigt
samma ord som i rätt förändrad form
uppträder i det svenska lånordet dyrk.
vilket sålunda äldst är ett (från
tjuvspråket inkommet) förnamn. Genitivformen av
ett s. k. kortnamn till dledrich ingår
säkerligen i namnet på Malmösläkten
Dieden.
Vidare må erinras om Evers (jfr
Evert), Hennigs och Hennings,
Lemchen (jfr ovan), lyttkens (till namn
på LUD- såsom LUDVIG o. d. pius
för-minskningsändelsen -ke), Olbers (från en
motsvarighet till Albert eller kanske
snarare till det fornhögtyska förnamnet
Uodalberht), Peters, Sanders,
Sievers, Wilken(s) o. s. v.
Av samma slag är, i förbigående sagt,
även det bekanta konstnärsnamnet
Rubens, av en kortform till robert.
Hit för jag också VON NOLCKEX,
vilket säkerligen bildats av ett kortnamn
till ARNOLD och är att jämföra med tyska
NöLDEKE och NöLLEKEN. Kortnamn
kunna nämligen även uppstå genom
bortskärandet av förra delen, såsom Hans
till Johannes och Greta till Margareta.
Och så få vi ej glömma alla dessa
tysksvenska familjenamn, som från början
betecknat härstamning från ett visst land
eller en ort, t. ex. Behm och Böhme,
bö-mare, Bayer, bajrare, Fleming,
flamlän-dare, Fran(c)k(e), från Franken, FreeSE,
Fries, Friis, och väl även von Friesen,
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
