- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
176

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl G. Laurin

Pighan til Hannam.
Tacka Gudh, kära raodher för sina nådhe,
The üggia och soffua, och äre helbregda bådhe.»

Det var en av styckets vackraste scener,
då den lilla pigan — hon spelades av en
liten tioårig flicka — tittade mellan
sänggardinerna. Repliken sades med en oskuld,
som rörde, och vid sidan av gamle Tobias’
mäktiga ropande till Herren, att han skulle
varkunna sig över det i Ninive fångna
folket, var det föreställningens höjdpunkt.
Unge Tobias redde sig också bra och hade
något av välvis djäkne-naivitet, vare sig nu
denna var spelad eller medfödd. Alla voro,
som den utmärkta ledningen förmodligen
önskade, som om de stigit ner från ett
altarskåp, om också Sara mera liknade en
fåvitsk jungfru och förklarade både Asmodei
känslor och de sju unge männens sorgliga
ändalykt. Men hon hade föga av det
dygdädla, som väl skall vara det synbaraste på
en hustru av den typ, som framkallade unge
Tobias’ mera om evangelisk lutherdom än
om romantisk översvinnelighet eller lågande
lidelse vittnande ord om sitt äktenskap:
»At okyskheet hafifuer migh, icke här til driffuit,
Men för barn skul, haffuer iagh mig, j echteskap

giffuit. >

Djävulen är väl i allmänhet den
lättaste rollen att spela. Han är nämligen, och
var under hela medeltiden, lika omtyckt
av publiken som »en full karl» är det i
bondpjäserna. Han drevs vederbörligen av
ängeln och väl också något genom det av
den unge Tobias arrangerade stekoset i
väg, och det med en sådan kraft, att man
gärna vill tro, att det gick med honom
som bibeln säger om Asmodeus, d. v. s.
att han i förskräckelsen flög i väg från
the Meders land ända till Övre Egypten.

Den unge skådespelaren uppträdde i min
tanke såsom en fullt korrekt djävul.

Man är mycken tack skyldig de herrar
och damer, som med så stor iver, lärdom
och möda, och man kan tillägga så god
konst fått den gamla skolcomedian att
återuppstå. Artur Hazelius’ geniala tanke, hans
jätteansträngning att ställa fram vår forntid
levande och åskådlig för våra ögon, att få
oss att glädja oss över det vi haft och hava,
kom till synes också i denna framställning
i det Nordiska museets väldiga hall under
de heliga valven i vår historias tempel.

Skulle ej skoldramat, både gamla och
moderna dramer, kunna återuppväckas? Man
lär ha försökt det i Danmark, och här i
Sverige spelas i skolföreningar och på
skolfester ej sällan små stycken. För vårt tröga,
trumpna och tafatta folk är det nog nyttigt
ej bara • ined mycken idrott och mycket
dans. Det är nog ej så dumt med att
ungdomen också får både se och spela mera
teater än som sker. Ett hyfsat uppträdande,
som det hette förr i världen, formell kultur,
som vi säga nuförtiden, är ingen obetydlig
sak, och skulle det därför ej vara lämpligt
att ej alltför sällan återupptaga den urgamla
idén om skoldramer? Med amerikansk energi
driver man nu denna sak i U. S. A., och
vore det inte intressant om man kunde få
några verkliga kulturuppslag från det hållet?
Låt vara att vi icke få lära oss livets allra
högsta ting bara genom att genomgå teaterns
skola, men vi få dock en ganska god och
grundlig ledning i så pass väsentliga saker
som att tala tydligare och vackrare och röra
oss friare och säkrare, så att våra åtbörder,
för att använda ett Linnéord om svensk
gestikulation, icke bli alltför »fattuge».

(Avslutas i nästa häfte.") 31 Jan- !924-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free