- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
186

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några blad ur de engelska birgittinernas historia. Av Emilia Fogelklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emilia Fo ge l kl ou

No v is.

man en gång förband sig till som orden.
Flere män följa fader Fosters exempel
och låta sig vigas till birgittinermunkar.
Två av dem ge sig under den svåraste
nöden i väg till Spanien för att få hjälp
men bli gripna på återvägen och förda
till England som fångar. Genom Henrik
IV:s bemedling lyckas fader Foster få
dem befriade, såsom hemmahörande på
fransk mark. Eget nog äro de eljest i
egenskap av engelska katoliker lika
skyddade på utländskt område som de äro
hotade i sitt hemland.

Sedan Rouen kapitulerat, finnas där
inte mer några framtidsmöjligheter för
birgittinerna. Ar 1594 ordna de sig för
flykt till pyreneiska halvön. Fortfarande
var enda utvägen för dem att »sjunga
Sions sånger i främmande land». Alla de
älskade tingen från det gamla klostret,

Efter svårigheter med de klerikala
ortsmyndigheterna fingo birgittinerna
slutligen påvens privilegium på omedelbar
subordination under Rom utan mellanhand av
portugisiska prelater. (Här upphävdes
tillfälligtvis den gamla ordensbestämmelsen
om samverkan med ortsprästerskapet.)
Och härigenom lyckades det lilla samfundet
bevara sin egen organisation och
nationalitet ostörd av främmande inflytelser.
Efter trettiofyra års vistelse i Portugal,
först som gäster i ett kloster, sedan i
eget hus, miste de sin åldrige patriark,
fader Foster.

Så råka de under årens lopp ut för
eldsvådor, som i grunden ödelägga deras
bostad. Bröderna dö ut och ersättas ej;
endast kvinnliga noviser komma nu till
dem från hemlandet. Den stora
jordbävningen år 1755 raserar åter deras
tillflyktsort. Nunnorna som så många andra
av Lissabons olyckliga invånare bo i
tält intill klosterruinerna. Inte underligt
om sångerna från judarnas exil bli så
levande på deras läppar!

Äter kommer emellertid hjälp från

järnkorset från kapelltaket, pelaren,
nycklarna, sigillet, gudstjänsttingen och
böckerna packades åter in. Och långfredags
kväll gåvo sig de tjugotvå systrarna med
en tjänarinna samt fader Foster och sju
andra bröder ner till Seinestranden för
att gå ombord. Efter mångahanda
besvärligheter lyckas de i Le Havre få hyra
ett flamländskt skepp. Vilda stormar
hindrade avfärden. Som genom ett mirakel
undkommo de sedan ett hotande engelskt
krigsskepp, som för den tjocka dimmans
skull icke kunde komma åt dem, fastän
det två dagar senare plundrade ett annat
skepp med flamsk kapten. I maj ankommo
de lyckligt och väl till Lissabon.
Härmed tar den egentliga krönikan slut. Den
skrevs omkring 1600.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free