- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
187

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några blad ur de engelska birgittinernas historia. Av Emilia Fogelklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några blad, ur de engelska birgittinernas historia

England. Och nunnorna kunna åter sjunga
sitt officium inom klosterväggarna.

Under Napoleons frammarsch i
Spanien greps den dåvarande abbedissan av
förskräckelse. Hon förde med sig en del
av de värdefullaste tillhörigheterna,
reliker, böcker och kyrkoting, samt fick en
del av nunnorna att gå med henne
ombord för att fly hem till England. Denna
gren av orden fick skydd på olika håll
i England; menigheten skingrades dock.
I tacksamhetsskuld till dem som på bästa
sätt ordnade för nunnorna, avhände de
sig det mesta av de gamla böckerna och
kyrkotingen. (Måhända var det
härigenom som den berömda Syon-kåpan kom
att bli statsegendom.) Men den grupp av
birgittiner, som stannade kvar i Lissabon
kring en ny abbedissa, levde i mycket
reducerade förhållanden.

Från 1800-talets tidigare del finns i
birgittinernas ägo en monstrans, som de
fått i present av protestantiska sjömän.
Några av blåjackorna från den engelska
flottan, som just låg utanför Lissabon,
kommo in och sågo sig om i staden vid
ett tillfälle, då kyrkorna hade allmän
förevisning av sina monstranser. Och när de
sågo hur enkel birgittinernas var, tyckte
de, att deras landsmaninnor borde ha »ett
lika fint hus åt sin gud som portugiserna».
Och så salade de ihop till den sto.ra
monstrans, som brukas i Syon Abbey intill
denna dag!

Hur oerhört trofast sammanhållningen
var i den lilla menigheten röjer följande
omständighet. En syster hade kort efter
sin invigning fått en större egendom till arv
hemma i Irland. Patriarken gav henne lov
att resa hem, världsligt klädd, för att ordna
saken, efter avläggande av ett lindrigt löfte
om återkomst, som hon förmodades skola
bryta. Hon mottog titel och egendom
hemma i Irland, men i stället för att bli
kvar och njuta sin rikedom sålde hon
alltsammans och återvände till sitt klos-

l87

I klosterträdgården.

ter, där hon lät allt komma konventet
tillgodo.

*



Ar 1861 erhöllo birgittinerna tillåtelse
att återvända till England, och sedan
1887 bo de däruppe vid krönet av den där
långa backen som leder upp från
Chud-leigh i södra Devonshire, där jag besökte
dem med miss Howitt. I det gamla Syon
Abbey, vid Isleworth, ha »låsen blivit
ändrade», som en av dess senare innehavare en
gång sade, då det blev tal om nycklarna.

De engelska birgittinerna känna sig
vissa om en underbar ledning i denna deras
obrutna historia som birgittinsk menighet.
Den ger dem en utomordentligt stark
ut-korelse-visshet, som jag ej mött inom någon
annan orden i nuet. Till raden av små och
stora under räkna de även det, att man vid
grundgrävningen för deras bygge här vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free