- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
223

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gotland och goterna. Av Arthur Nordén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detalj av lerkärl från Fridhem,
V äst er hej de socke?i.

Gotland och goterna

Av Arthur Norden

’EN STORA SVENSKA
Öster-tajö-ön fick helt nyligen
stav-Iningen av sitt namn återförd till
det arkaistiska Gotland. Till
större delen av svensk allmänhet kom nog
detta påbud tämligen oförberett, och det
behövdes en smula historisk kunskap för
att förstå, vad som sannolikt åsyftades med
namnändringen: att var gång öns namn
träffar ett läsande öga ■—- ty det
rikssvenska uttalet torde icke kunna påverkas genom
stavningsändringen — ge en yverboren
erinran om att det är goternas land som
nämnes.

Nu beror det på, vad som inlägges i
detta begrepp: i fornsvenskt språkbruk kal-

lades Gotlands inbyggare gutar och folket
i Öster- och Västergötland gautar, äldst ett
nyare språkbruks götar. Med goter
däremot (forngot. gutans) förstår nutidssvensken
vanligen den folkstam av skandinaviskt
ursprung, som under århundradena närmast
efter Kristi födelse befinnes bosatt i
Svarta-havstrakterna och bland vilket folk
runskriften först brukades, Ulfilas
bibelöversättning -— texten till silverkodexen i
Uppsala — kom till världen och erövrare
uppstodo, för vilkas anstormning Romarriket
skakades ur sina fogar.

Den ändrade stavningen av Gotlands
namn är därför ägnad att frammana den
föreställningen, att det ursprungliga skan-

Oskar Almgren och Birger Nerman: Die ältere Eisenzeit Gotlands. (Efter i Statens hist.
museum förvarade fynd och grävningsberättelser. Nr 4 i serien av K. vitterhets-, hist.- och
antikvitetsakademiens arkeologiska monografier H. 1—2, 1914—1923.

Birger Nerman: Goternas äldsta hem. I »Fornvännen» 1923.

"223

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1924/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free