Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Eero Järnefelt. Av Torsten Stjernschantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eero Järnefelt
Sommarnatt med måne. Oljemålning. iSSg.
Tillhör författaren Arvid Järnefett, Virkby.
styrka av tidens nyvaknade arbete för
landets finska nationalitet och dess
höjande, omfattades i allo av hans hustru.
Barnen fingo sin skolbildning i
finskspråkig skola, och finska var hemspråket.
Somrarna tillbragtes i olika trakter i det
inre Finland för att barnen skulle lara
känna sitt land.
Livet i det Järnefeltska hemmet fick
sin prägel av konstnärliga, litterära och
musikaliska intressen, vilka inmängde sig
redan i barnens lekar. Att rita var Eeros
stora nöje. Helst återgav han
människoanleten, med en viss karikering. Mången
gång var det stort jubel i skolklassen, då
han fore timmen med några kritstreck på
den svarta tavlan karikerade sina lärares
drag. Som femteklassist i
elementarskolan spände han sin första duk av vit
shirting, sågade själv av ett bräde åt
sig en palett och köpte för sina födelse-
dagspengar färger. Och vida större glädje
än av läxorna hade han av denna
sysselsättning. Alla hans syskon hava i någon
mån fört penseln. Av bröderna blev
Arvid skriftställare och Armas musiker.
Redan tidigt i skolåren fick Eero
Järnefelt klart för sig att han skulle bliva
konstnär, och genast efter avlagd
studentexamen 1881 ägnade han sig med sin
faders välvilliga uppmuntran åt sin
utbildning. En tid besökte han Finska
konstföreningens ritskola i Helsingfors,
och från 1883 studerade han under trenne
vintrar vid konstakademien i St.
Petersburg. Ledningen här var dock icke den
rätta. Andan i den ryska konsten och inom
akademien var på den tiden trång och
litterärt akademisk samt icke ägnad att
befordra en friare utveckling. Ären i St.
Petersburg voro därför i stort sett
bortkastade. Så reste Järnefelt år 1886 till
29 x
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
