- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
332

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - V. A. Koskenniemi. En finsk skald. Av F. E. Sillanpää

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F. F. Silla np ’d ä

satser. Som höjdpunkten av denna sida av
hans verksamhet kan man betrakta
»Romerska skalder», en ståtlig essaysamling,
vilken man tack vare inspirationens
utomordentliga friskhet och livaktighet läser som
den bästa novellistik. Denna bok innehåller
skaldens ars poetica. Det kan vara skäl att
här anföra de ord med vilka han avslutar
sin framställning om Lucretius: »Hans
diktverk kallar människorna från deras små
sysslor och små sorger till den stora striden
mot det mörker som omger oss alla. Den
striden kan te sig hopplös och fåfäng, men
människosläktets bäste ha tagit del i den,
och vi känna ej någonting, som ej är ännu
mera hopplöst och fåfängt». Dessa enkla
ord karakterisera jämväl på ett förträffligt

sätt den som skrivit dem.

* *

Både som skald och som tänkare är
Koskenniemi en fullödig kulturpersonlighet.
Fattat i mera krävande mening innesluter
det begreppet alltid ett vidsträckt mått av
världsborgardöme, och alldeles särskilt
gäller detta när det är fråga om en man som
tillhör en liten och obetydlig nation. För
mången finne kan det synas konstlat att
kalla Koskenniemi kosmopolit: har inte
Finlands frihet inspirerat några av hans
skönaste dikter? Ett skarpt öra urskiljer
emellertid lätt, att dessa dikter äro
fullkomligt fria från allt vad patentpatriotism
heter. Patentpatriotismen har inte heller
något annat med Finlands frihet att skaffa,
än att den under ett visst skede — ej
utan svåra sviter — var ett oundgängligt
medel i den långvariga befrielseprocessen.
Finlands frihet är ej ett års eller ett
årtiondes vinning, utan den »är med
århundradens lidanden inlöst, inlöst med
drömmar, med blod och suckar» (Dikt
till Finlands frihet). Koskenniemis
fosterländskhet knyter sig till de
allmänmänskliga värden, som stå i samband med
Finlands frihetsproblem.

I Koskenniemis alstring finner man för
övrigt ej några särskilt påfallande spår av
nationella inflytelser; uppenbarligen ha de
antika gudasagorna varit en större
upplevelse för honom än Kalevala. Vid tiden
för hans första diktsamling synes
Schopenhauer ha utövat det största inflytande på
honom — däremot torde han ej stå i någon

skuld till Nietzsche, som fallet eljest är
med många av hans jämnåriga. Rent
lyriska påverkningar rönte han i förstone av
Fröding, i viss mån också av Heine, i
dikttekniskt avseende av Kaarlo Kramsu.
Men småningom drages han alltmer till
antikens diktning, enkannerligen den
romerska, och på de senaste åren till Goethe,
om vilken han höll sin första
föreläsningsserie som professor i litteraturhistoria i
Åbo. Allra närmast hans hjärta står nog
emellertid den skaldetyp som företrädes av
Alfred de Vigny eller Sully-Prudhomme.

Koskenniemi är en kulturpersonlighet,
och häri ligger jämväl hans begränsning.
Det förefaller som om han inte stode i
någon omedelbar relation till det omgivande
människolivet som sådant — kort sagt,
han saknar i vidsträckt mån naturalistisk
uppfattning. Ett sådant påstående om en
skald innebär inte att han som skald inte
är naturalist — ej heller behöver han vara
det i motsatt fall -— utan det innebär, att
han överhuvud som skald saknar en viktig
huvudbetingelse -— dock ej den viktigaste.
Om vi till exempel ta Frödings »Elin i
Hagen», så står den djupare stämningen i
den dikten Koskenniemi synnerligen nära,
men han skulle dock aldrig kunna skriva
någonting av det slaget. Han är skald,
men det finns rätt föga av sångare hos
honom. Det är väl. detta som är
förklaringen till att den synnerligen märkliga
erotiska sidan av hans diktning hittilldags
ej just alis har tilldragit sig kritikens
uppmärksamhet. Han är inte fallen för att
skilja ut detaljerna till en mikrokosm för
sig, vilken skalden kan helt smälta
samman med och gå upp i. För honom öppna
sig alltid filosofens kosmiska synvidder.

V. A. Koskenniemi är en finsk skald.
De rent finska toner, som äro av sådant
värde att de ha rätt att göra sig hörda i
mänsklighetens stora samfällda tävlingskör,
dem har Koskenniemi djupt känt och tolkat.
Och änskönt en stor del av hans alstring
ju nödvändigtvis kan njutas endast av ett
begränsat antal människor, är dess
inflytande på det högre finska kulturlivet
outplånligt, och den kommer sålunda indirekt att nå
en vidare verkningskrets, då det frigjorda
finska kulturlivet närmast genom
skandinavisk förmedling med allt större kraft kommer
att tränga fram till världens medvetande.

"332

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free