- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
335

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Det isländska vitterhetssällskapet. Av Viggo Zadig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det isländska vitterhetssällskapet

bl. a. Fältskärns berättelser och Frithiofs saga,
den sistnämnda mästerligt återgiven, som
vore det original på inhemsk mark. I
årgången 1922 läsa vi på samma sätt om
den grundlige vetenskapsmannen
Torval-dur Thoroddsen, den kanske främste
kännaren av den säregna fäderneöns natur
och utveckling, och i det nu senast
utkomna häftet om landshövdingen Magnus
Stephensen, av en ätt med gamla anor i
öns politiska liv.

*



Gå vi nu att granska innehållet i övrigt
i dessa häften, så finna vi i Skirnir 1921
bl. a. en uppsats (15 sidor lång) om »lärda
skolan», varav framgår, att även Island
har sin skolfråga och att till och med
svenskan som undervisningsämne här varit
med i striden, samt en 30 sidor lång
avhandling: »Ynglingar», om vår egen
Ynglingasaga. En mängd svenska forskare bli
här omnämnda: Schück, Stjerna,
Montelius, v. Friesen, Nerman m. fi.; och
såsom jag nyss påpekade kan med skäl
framhållas, att en dylik uppsats rned
förtrogenhet och intresse läses av isländingar
vida omkring ute i bygderna, under det
att även de svenska namnen hos oss äro
kända blott inom trängre kretsar.

Några längre uppsatser, om en isländsk
70-åring, en föreläsning om Kina, andra
artiklar, berättelser och dikter må blott
nämnas, men ur ritstjorins, d. ä.
redaktörens, Arni Palssons uppsats om »inländsk
och utländsk bildning» skola ett par
punkter av intresse anföras. Han säger om
isländska studenter, som ju sedan något
årtionde kunna studera å eget universitet i
Reykjavik, att de »förvisso kunna läsa
samma böcker här, som läsas annorstädes
— men här kunna de icke lära känna
något som är nytt för dem, icke se något
som väcker deras undran, aldrig inom sig
känna det, som rör sig i en ung mans
själ, då han första gången kastas ut i det
jäktande livet i främmande land —». Och
på tal om frejdade isländingar från gångna
tider, som legat i Köpenhamn och
studerat, kan författaren ej tillbakahålla den
invändningen, att det hade varit illa, om
dessa män — en Jonas Hallgrimsson, en
Konrad Gislason, en Jon Sigurdsson —
hade måst låta sig nöja med den bildning

som stått dem hemma till buds.» Hade
ingen av dem kommit ut över det egna
landets gränser, är väl fara värt, menar
han, att de låtit föga tala om sig (ad
litlar sögur hefdu farid af deim). Dylika
reflexioner kunna även ge oss i de
centralare kulturländerna något att tänka på.

Skirnir 1922 innehåller längre
utredningar om såväl Einsteins som Steinachs
nya teorier, även en 20 sidor lång artikel
om Fredrik Wilhelm I av Preussen. Men
även här väga de inhemska ämnena tyngst.
Ej mindre än 40 sidor upptagas av en
minnesruna över »Prosten Pall i Säl ådal»,
som levde på 1600-talet, på grund av hans
intresse för isländsk vitterlek och historia.
15 sidor ägnas åt en av landets äldsta
skrifter, den bekanta Landnamsboken från
1300-talets början, och dess tillblivelse.
Några kortare uppsatser behandla
lagskipningen under medeltiden och
undersökningar rörande Nialssagans ålder, varjämte
två artiklar röra sig inom området för
nutida konst, isländsk musik och isländsk
skaldekonst.

Skirnirs senaste årgång innehåller en
längre uppsats om Louis Pasteur med
anledning av hundraårsdagen och även några
andra artiklar av mera aktuellt värde; för
övrigt ligger även här huvudvikten på det
gamla. En 20 sidor lång artikel
behandlar en namnkunnig biskop, Brandur Jonsson
i Holar, som levde på 1200-talet, en
annan sysselsätter sig med den kände
biskopen Jon Arason från 1400-talet, särskilt
rörande hans rätta födelseår. 20 sidor
ägnas åt »Kung Sverres fäderne», och 25
sidor åt »Kejsar Diocletianus». Intressant
är en återgiven föreläsning av Bjarni
Jonsson fra Vogi om Namn, vari han
liknar isländarnas seder vid de gamla
grekernas, sidoställer bådas från främmande ord
fria språk och bl. a. pläderar för att i
likhet med grekerna fasthålla vid bruket
av förnamnet som det bärande
egennam-net; tillnamnet bör blott tillkännage faders
eller moders förnamn. Så är än gängse
bruk på Island, där t. ex. katalogisering
alltjämt sker efter förnamnen.

Tidskriften avslutas årligen med en
översikt över och recensioner av nyutkomna
böcker, ofta rörande äldre, historiska
händelser, samt språkliga och vetenskapliga
verk.

"335

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1924/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free