- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
339

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Medeltidens tyska konst. Av Paul Ernst. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medeltidens tyska konst

ningen av den missförstådda antiken, till
på köpet senantiken. I mödosamt arbete
gick man tillbaka, upptäckte den verkliga,
den grekiska antiken och fann, att icke
heller denna såsom klassisk betecknade
tid var berättigad att uppställa okränkbara
lagar för de senfödda släktena, ja man
kände sig benägen att föredraga verk ur
den förklassiska konsten, som man
upp-gräft, framför äkta verk av klassisk tid,
vilka man nu likaledes fann. Man gick
från konstbetraktandets absolutism till
relativitetsgrundsatsen: varje konstperiod
har sin egen vilja och sitt eget syfte;
detta måste man inse innan man fäller
omdömen. Faran för ett uteslutande
historiskt betraktelsesätt låg nära och
undgicks heller icke: att man överhuvud
icke längre värdesatte någonting. Men i
alla fall voro nu de skygglappar borta,
vilka dittills hindrat människorna från
att se konstens hela värld.

Man kan taga den tyska skulpturen
som ett motstycke till den grekiska. När
grekerna började tänka över konst,
förklarade de konsten som en efterhärmning
av naturen. Det var i en sen period, och
de missförstodo då sin äldre tid —
missförståndet har fortgått genom årtusenden
och lever än i dag, uppträder när helst
det är möjligt som revolutionär nyhet
— men något av detta hade de redan
från början; man må förlåta att det är
illa uttryckt, mera bestämt kan jag icke
säga det. Grekerna levde självfallet på
ett helt annat sätt i naturen än ett
nordiskt folk någonsin kan göra, de stodo
därför från första början helt naivt under
dess inflytande, sedan sökte de förstå
den, till slut sökte de ur den skapa sin
bild av det gudomliga, vilket är ali konsts
bevekelsegrund och syfte. Därvid
framkom en konventionell uppfattning, som
nödvändigtvis måste bli trång och som
också med nödvändighet måste förstöra
naturen. Så skulle jag kunna tänka mig

Johannes vid korset. Trästaty
från B rune c k i Tyrolen.
Sydtysk mästare fr ån senare
hälften av 1200-talet.
I Schniitgenmiiseut i Köln.

att en tid kunde komma som skulle
förnimma Praxiteles’ Hermes såsom osann,
liksom vi för länge sedan funnit Laokoon
osann. Ett nordiskt folk — det är
alltjämt en bildkonst med människokroppen
till föremål man bör ha i tankarna ■—-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free