- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
368

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Fredrik Böök. Av Knut Hagberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Knut Hag b er g

Men har Böök mer än någon annan
samtida svensk framhållit de ojämförliga
värden som äro förenade med hemmet och
arbetet för hemmet, har han också haft
sinne för äventyrets och de fjärran
ländernas tjusning, hans kärlek till odalbonden
har ej hindrat honom att se skimret kring
vikingens gestalt. Frågan är om man icke
kan sätta dessa båda drag i samband med
varandra, ty människonaturen är paradoxal
liksom sanningen. Det är nog mer än en
tillfällighet, att den engelska nationen —
med vars kultur och lynne Böök har en
djup väsensöverensstämmelse, som han
tyvärr ej synes vara fullt medveten om —
det är ingen tillfällighet, att denna nation
är världshistoriens främsta koloniserande
folk och samtidigt dess mest hemkära.
Kanske endast den som förstått och älskat
Home, sweet home kan besjunga The road to
Matidalay, where theflyin’-fiskes play; i varje
fall har ingen av de romantiska och
borgar-föraktande skriftställarna kunnat tala om
orientens och sagans frestande lockelser så
som Fredrik Böök. Han har gjort det
flerstädes i sina essayer, men aldrig mer
förtrollande än i Resa till Konstantinopel. Även
den som ej i något avseende kan dela
Bööks sympatier för turkarna, den som
önskar att detta folk med snaraste utvisades
ur Europa, har Böök ingett en farlig lust
att innan så sker fara åstad och njuta av
det turkiska Konstantinopels åsyn. Som prov
på den konst varmed Böök skildrar
orientens egenart väljer jag detta citat:

»Liksom köpmännens teknik överträffar alla
våra erfarenheter — det judiska raffinemanget är
alis icke en rasegenhet, utan bara en bleknad
åter-glans av de orientaliska vanorna — så har
tiggarnas yrkesskicklighet nitt en höjd, som borde komma
Europa att rodna. Första gången jag blev ansatt
av en liten pojke i fez — det var utanför Hagia
Sofia — blev jag formligen rörd: aldrig hade jag
sett sorgsnare, mildare ögon, en hel avgrund av
smärta, värnlöshet och ångest öppnade sig i dem,
men genom den mörka natten lyste som en
stjärnas glans det ljuva hoppet att ha råkat en
barmhärtig och god främling. Och hans röst! Den
smekte, den lockade, den klagade och kved,
nätternas jämmer grät i varje ord, tacksamheten
snyftade på förhand. Det var gripande, och jag trodde
mig ha råkat ut för ett formligt geni. Till min
överraskning upptäckte jag efter hand, att det i
hela Stambul icke fanns annat än genier inom hans
yrke. De behärskade sin konst med ett
mästerskap, som måste ha fullkomnats under många
generationer; odaliskerna i padischans harem kunna
icke ha varit oemotståndligare. De skänka dig i
gengåva allt gott i himmel och på jord, de lova

dig vackra barn och odödlighet, och om du svarar
att du redan har barn, så skildra de för dig med
förledande färger lyckan att ha många och
blomstrande barnbarn. Man lämnar dem med
övertygelsen att aldrig förr ha mött en tiggare; de
fantasilösa klåparne därhemma ha ingen rätt till
namnet. Man ser blinda på Stambuls gator, och i
stället för ögon ha de öppna sår — det är som om
man aldrig förut vetat vad blindhet är; våra blinda
äro i jämförelse med dem skarpskyttar. De
puckel-ryggiga bära fantastiska hus direkt på benen —
det är som om de komme raka vägen ur en saga.
Ser man en bärare knoga gatan fram med en börda
på ryggen, så springer svetten som en fontän från
hans panna, det knakar i bröstkorgen, senorna
spränga hans trasor; det är annat än våra
lustvandrande herrar med ett litet paket. Oxarna, som
släpa kärran uppför backarna, ha. horn som teckna
festliga kurvor i luften —- det är annat än de små
pannknölarna på vår boskap. Man möter allt
emellanåt straffångar — de gå i långa tåg länkade
samman med rasslande kedjor och omgivna av
soldater med blixtrande bajonetter; det är verkliga
rövare, som man med intresse och utbyte kan
betrakta, friska och kraftiga banditer, icke de bleka
växelförfalskare, som åka i komfortabla, väl
tillstängda droskor genom Europas storstäder. Här är
allt så tydligt utpräglat, att inga förväxlingar äro
möjliga. Kvinnornas dygd består icke i obestämda
förhoppningar, utan har fått den solida och
oom-kullrunkeliga formen av harem, galler för fönstren
och slöjor för ansiktet. Med fullständig öppenhet,
utan halvmesyrer har turken därmed givit form för
sin tanke om kvinnonaturen. Vad han tänker om
mannen har kommit till lika oförbehållsamt uttryck
genom haremet. Naturligtvis, det finnes också kyska
män, men för säkerhets skull, för den klara och
skaren linjens skull må de göras till eunucker.»

Resa till Konstantinopel är en rik bok,
vid sidan av resestudierna stå de politiska
essayerna, till vilka vi skola återkomma,
och dessutom finner man där ett av de
yppersta prov Böök givit på sin förmåga som
historisk berättare, nämligen Tegnér i
Schleswig. Om man ville med en litterär
konstterm rubricera detta, borde man kanske
närmast kalla det en novell. Ty fast det
är ett historiskt stoff Böök behandlar, är
dock Tegnér i Schleswig först och sist ett
litterärt konstverk, en mästerlig,
koncentrerad skildring av ett gripande människoöde,
jämförbar med de stora novellisternas
skapelser. I Essayer och kritiker och i många
aldrig i bokform sammanförda uppsatser i
Svenska Dagbladet framträder Böök ofta
som en fullständigt tendensfri berättare av
ett dramatiskt händelseförlopp. Ämnena
kunna vara hämtade från fjärran tider och
fjärran länder eller från gårdagen och
grannskapet, under Bööks händer får stoffet
nytt liv, det trivialaste kan han göra
intressant, den vardagligaste händelse kan

368

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free