- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
402

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Madonna och Mirakel. Ett blad i den medeltida franska diktningens historia. Av Hilding Kjellman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hilding Kj’e l Iman

dogmen om Maria Theotökos, enligt
vilken hon på ett övernaturligt sätt — såsom
man sagt med en paradox — till
världen fött sin egen och alltings skapare.
Denna dogm tillhörde icke det äldsta
kristna trossamfundet, där över huvud
taget icke gjorde sig gällande någon
föreställning om att Jesu moder intagit en
undantagsställning bland människorna.
Den kanoniska berättelsen, där som
bekant hennes historia börjar med bebådelsen
och där hon spelar en relativt
undanskymd roll, ger heller ingen egentlig hävd
för en madonnakult. Men hon, som var
moder till världens frälsare, kunde ej
undgå att av de fromma omfattas med
vördnad, kärlek och intresse. Ett uttryck
härför är det antagligen från andra eller
tredje århundradet stammande apokryfa
s. k. Proto- eller Jakopus-evangeliet.
Detta är avsett framställning av Marias
liv; det börjar med berättelsen om hennes
föräldrar och låter henne hela tiden framstå
som huvudperson. Först här spårar man
upprinnelsen till en dyrkan av Jesu moder,
varför också denna skrift blivit kallad »den
katolska Mariakultens grundskrift». Sedan
kyrkomötet i Nicea fastslagit, att sonen
var av samma natur som fadern, blev
det ofrånkomligt att betrakta Maria som
gudaföderska, och vid det allmänna
kyrkomötet i Efesus år 431 blev dogmen om
Maria Theotökos upphöjd till trossats.
Kyrkan hade härmed givit
madonnakulten sitt officiella erkännande, och följderna
härav läto ej vänta på sig. Redan under
nästa århundrade skall man i den
orientaliska. kyrkan ha hedrat gudamodern
med en högtid på hennes födelsedag den
8 september, och under 600-talet torde
denna fest ha blivit införd i Rom. —
I visst sammanhang med födelsefesten
står en annan högtid, den s. k.
konceptionsfesten, vilken något senare fick
burskap i det liturgiska bruket. Firad den
8 december, nio månader före den förra,

hade den till uppgift att bevara
åminnelsen av det ögonblick, då Marias
tillvaro började i hennes moders liv, och
den bottnar helt i Jakopusevangeliets
berättelse om den redan åldriga Annas,
hennes moders, underbara moderskap,
bragt till hennes och hennes makes
kännedom genom uppenbarelser från höjden.
Aven om under århundraden den
dogmatiska striden om den uppfattning, som
tagit sig uttryck i konceptionsfesten,
hetsigt förts mellan den katolska kyrkans
lärde, tvister som ej nådde sin avslutning
förrän 1854, då genom bullan »Ineffabilis
Deus» påven Pius IX gjorde även Marias
övernaturliga börd till en romersk-katolsk
dogm, så rådde dock redan tidigt en
allmän föreställning om Marias
ursprungliga och absoluta renhet, en föreställning
som icke gärna kunde förlika sig med
att denna alldeles syndfria varelse skulle
vara underkastad syndens straff, döden.
Konsekvent ledde den till att se hennes
levnads slut i ett upptagande till
gemenskap med Fadern och Sonen och till
delaktighet i deras härlighet. Så blev
slutstenen i den legendbyggnad, som troende
sinnen under århundradens utveckling
format omkring Marias person, tron på
hennes himmelsfärd, varom Legenda
aurea1 med sann medeltida mystik
förmäler, att »själen omslöts av röda rosor,
som voro martyrernas skaror, och av
dalarnas vita liljor, som voro änglarnas,
bekännarnas och jungfrurnas körer, och
buren av Sonen steg den med dem upp
mot himlen.»

Detta komplex av föreställningar,
närda av ordets förkunnare av alla
grader, blev den fruktbara jordmån, i vilken
efter hand växte fram den bild av Ma-

1 Översättningen är prof. Yrjö Hirns. Hela
denna inledning stöder sig för övrigt på hans
arbete »Det heliga skrinet», vilkets
utomordentliga vägledning förf. här ber att få tacksamt
erkänna.

4O2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1924/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free