Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Strömningar i svenskt 1900-talsmåleri. Av Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Blomberg
nya klassicerande och realistiska
riktningar. Tradition blir nu lösen efter
frihetsparollen. Nu har jorden bävat
tillräckligt länge och gamla byggnader ha
fallit i spillror. Nu gäller det
återuppbyggande av förhärjade provinser. Vi
stå i samma situation som det
begynnande 1800-talet med krig och
revolutioner tätt bakom oss. Det är därför helt
naturligt att man går hundra år tillbaka
och gräver upp nyklassicismen, Ingres i
Paris och — måhända — Masreliez i
Stockholm. Den franske målaren Derain,
som blivit den nya klassicismens ledare,
har haft ett ganska stort inflytande på
några av de unga svenskarna: Sköld,
Detthow, Fougstedt, minst på den
sistnämnde som lärt mera av Picasso, av Ingres
och David. Arvid Fougstedt, som är en
synnerligen sober och intelligent tecknare,
visar nog i sina målningar den fara som
åtföljer skolprogram med rättning bakåt.
I sin iver att nå 1800-talets stoffskildring,
stelnar han lätt i ett mekaniskt återgivande
av figurerna och deras rörelse, de bli
till kolorerade statyer som i
kompositionerna »Ingres i Davids ateljé» och »Rafael
i Pompeji». Pastichen hotar särskilt de
eklektiskt anlagda bland dessa
traditionalister, Erik Detthow är mycket
fransktakademiskt skolad i sina förfinade
men artificiella porträtt och modellstudier,
Erik Jerke är en habil stilimitatör, som
i likhet med den ursprungligare
begåvningen Gunnar Torhamn utgått från
professor Olle Hjortzbergs dekorativa
skola på»akademien». Ewald Dahlskog
intar en mellanställning. Liksom flera av
de jämnåriga kamraterna vilka gynnats
av den låga valutan, har han påverkats
av italiensk natur och italienskt
väggmåleri; han hör till turistmålarna, som
klart och ledigt lägga upp en stadsvy i
rena och delikata färger, en smula tunnt
och kallt men i smakfulla linjemönster.
Klassisk-akademisk stil från en mera na-
turalistisk utgångspunkt präglar också
göteborgaren sigfrid ullmans i färgen
rätt monotona figurkompositioner och
porträtt.
Den nya viljan till fast och tuktad
form har hos oss fått sin starkaste
företrädare i Otte Sköld, som ursprungligen
var kubist. Det är den djupa respekten
för sakerna och det energiska arbetet att
få fram dessa saker helt och hållet, från
alla sidor, som är det mest sympatiska
hos denne konstnär. Hans objektiva
läggning går åt samma håll som holländsk
realism på 1400-talet, dansk och tysk från
1800-talets början, och det är inte bara
det grundliga tekniska förfarandet och
den skickliga stoffskildringen han hämtat
därifrån, i hans eget lynne finns något
av denna manliga värme och trygghet.
Han må måla klarbrokiga italienska
marknadstorg, parisiska takbalkonger i grått
och rödbrunt, bretagneska bondgummor
med sländor och små väderhus på
kaminfrisen eller porträtt av hustrun och
vännerna, så finns alltid denna moderna
saklighet och disciplin, som visserligen
kan gå för långt och hejda ett mjukare
och spontanare handlag.
Sköld är en av de yngsta, och han
målar helst och bäst små tavlor.
Expres-sionisterna målade under kristiden
jättedukar. Det intima formatet får nog
betraktas som en reaktion i yttre avseende,
liksom den intima stämningen i inre
mening. Gruppen »Intimisterna» framträdde
ju redan tidigt med dylika tendenser:
stillsam begränsning, mjuk varsamhet mot
naturen. De utgöra det unga måleriets
idylliker med sympatier för tidig
impressionism, här hemma för sådana män som
Wahlberg, Norstedt och Rydberg. En
mjuk och smakfull valörkonst med
förkärlek för silvertonen, de må nu finna
den över trädgårdarna i Provence eller
i Mälarluften vid Smedsudden. Palm,
Axelsson, Munthe höra till denna fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
