Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Strömningar i svenskt 1900-talsmåleri. Av Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Blomberg
sätt att se och återge ibland blivit
konstlad, men ofta har den nått de renaste
och direktaste uttrycken för den yngsta
generationens känsla. I jämnårig lyrik
finner man samma rörelse inåt och hemåt,
till vardagsord och vardagsmänniskor,
till den närmaste omgivningen, hemmet,
småstaden, de enklaste och vanligaste
tingen omkring oss — och till de
djupaste och innerligaste känslorna. I Erik
Lindorms kärleksförklaring till ett gammalt
plank eller Birger Sjöbergs hyllning till
svenska lärkans drill på enkelt vis är
samma anda innelagd.
Hilding Linnqvist är den själfullaste
bland dessa målare, med en naiv ömhet
för tingen och en omedelbar berättarstil,
som i hans bästa arbeten är
oemotståndlig. Ernst Josephson har förlänat honom
något av sin innerliga folkviseton i
sjukdomskonsten. Hans »Fågeltorg» från en
sydfransk småstad ger oss verkligen
enkelt liv på naturligt sätt, med människor,
djur och bohag i broderlig förening, så
känsligt, så älskvärt och muntert, att vi
måste förstå och älska det. Linnqvists
teckning är liksom hos de flesta av
naivisterna osäker, men han försöker ersätta
det med en sträng och klar arkitektonisk
ram, en rumskomposition, påminnande
om kinesiska, gammalitalienska och
gammalnederländska perspektiv. Linnqvist
målar gärna blommor, blomstjälkar och
blommor i vaser, och han avbildar dem
i blomlena färger och med samma
smeksamma pensel som en gammal
flamlän-dare, låt oss säga Sammets-Breughel.
Naivisterna äro oftast självlärda män,
i små villkor, med små fattiga motiv från
storstadens utkanter och ett i
begynnelsen torftigt uttryckssätt som inbringade
dem hedersnamnet Hötorgsmålare. Denna
nakna, gråa stil hänger kvar särskilt hos
Axel Nilsson, som nog hittills gett sitt
bästa i några teckningar av italienska
folktyper, återgivna med skarp, nästan
frän iakttagelse. Eric Hallström, som
började med Kungsholmsfabriker och
Norrlandslandskap i ett risigt och sotigt
maner har i likhet med flera kolleger
fått helare färg, mera ljus efter en vistelse
i Italien. Gunnar Svensson håller
troget fast vid en mycket begränsad
motivvärld, stilleben med porslinsgrupper,
smycken och sykorgar i en grådämpad, lätt
pasticherad 1800-talsdager, men han fyller
sitt lilla område med en egen karaktär.
Romantik och klassicism, som ju alltid
haft ett visst tycke för varandra,
sammansmälta hos en av dessa målare, Gideon
BöRIE. Han är klassisk i sin stora syn på
klassisk natur, Italiens böljande bruna
vinberg med vita träd och slingrande vägar,
det vida purpurblå havet, människorna
som stolta och högresta bära sina bördor,
men samtidigt modern realist i sin
skildring av folkets arbete ute på fältet och
soliga vila vid torgbrunnen eller de små
ljusa husen, ja även romantiker i den
dager av längtan, den ideala hållning han
ger åt sina skapelser. Samma naturliga
förening av vardaglighet och romantisk
längtan (till barndomen, till antiken, till ett
hem i tillvaron), samma klassiska
renhetssträvan i stilen återfinner man hos ett
par av våra bästa yngre lyriker: Sten
Selander och Gunnar Silfverstolpe.
Det kanske vanligaste klandret mot den
unga svenska konsten: för dess splittring,
ombytlighet och stilkaos känner sig
måhända ännu mer berättigat efter denna
snabbmönstring av de många — ismerna.
Det utgår då från en felsyn. De många
riktningarna tyda snarare på andlig
vakenhet och känsligt öga hos den unga
generationen än ytligt nyhetsbegär. Vi
få inte glömma att hela vårt kulturliv
varit i jäsning en följd av år, att de
mest motsatta idéer och krafter kämpat
med varandra i ett helt system av
kombinationer. Först nu börja svängningarna
att minska och vi börja skönja ett jäm-
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
