- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
443

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Rysslands litteratur efter 1917. Av Ivan Faludi. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ord sammandrogos, satsbindningar
kastades bort, allt avkortades och stympades.
De måttfulla nöjde sig med en organisk
språkreform, med en originell, ofta fyndig
omdaning av syntaxen. De gamla orden få
vara i fred för dem, men de gamla
tankarna hånas, i stället för litteraturens
stormän angripas samhällets avgudar. Åter är
Majakovski den författare som även på
detta område betyder en ny uppenbarelse.
Hans satiriska dikt »Amerika» är den bästa
persiflage över denna tekniska stormakt,
vilken annars i Ryssland står som förebilden.

illustration placeholder
Alexander Block.


illustration placeholder
Andrej Bjeli.


»Huvudgestalten i vår tidsålder är Wilson. En
kvintett där fem världsdelar harmoniera skänkte
honom magisk kraft... I Amerika behöver du icke
ens blinka med ögonen, elektriska hävstänger sköta
om det...»

Mycket mera cyniska och många gånger
osmakliga verka de så kallade
»imaginisterna»: Marienhof och
Sjersjenevitj. Kärnan i deras diktning förefinns
redan i de homeriska eposen. Deras konst
är en underlig blandning av hopade
liknelser och »rimlösa rim». Dock ibland
klinga sällsamma toner av äkta förtvivlan
ur Sjersjenevitjs dikter.

»Ack, människor, präster, köpmän och jungfrur...
Då ni om natten i salighet trycka en älskad intill er,
Och vakna för att tänka på er lycka...
På gatorna vandrar jag kring och ropar mig hes:
Ett odugligt, värdelöst hjärta finnes till salu!
Hallå! Vem köper centner av sorger?»


Det är folkkommissarien
Lunatsjarskis förtjänst att det blev satt en damm
för denna tygellösa förnyelse. Han försökte
sig också själv som dramatiker och gjorde
sig ett namn genom en lycklig variation
av Don Quixote-historien. Även som
sagodiktare har han framträtt på ett
utomordentligt sätt med »Den sköna Vasilissa».
Men hans huvudsakliga och bestående
förtjänst om den ryska kulturen är att han i
dessa år av förvirrade experiment och
nyupptagna vägar lyckats lägga växlarna in
på de rätta spåren. Om den ryska
litteraturen nu åter börjar nalkas sin forna
glansfulla ställning, kan detta icke minst
tillskrivas hans energiska, men kloka ande.

I varje fall står den ryska diktningen
just nu i begrepp att skänka Europa nya
värden, vilka ha kraft att befrukta vilken
annan kultur som helst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free