- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
457

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Renässanstidevarvets nederländska målarkonst. Det nationella och det europeiska. Av August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

R en ä s s an s ti d ev a r v e t s nederländska målarkonst

Äggdans en. Oljemålning av Pieter Aertzs en.
/ Amsterda?ns museum.

i stället. De företrädde den stora
konsten. Men i stillhet växte och
förbereddes en ny och annan riktning.

III.

Den nya realismen

Lyckligtvis kan man mot den mörka
skildring av upplösning och stilimitation
jag lämnade i min föregående
framställning ställa en ljusare bild av en
strömning av annat slag inom tidens
målarkonst. Det var icke alla och en var som
blint följde de nya signalerna från
Florens, Rom och Venedig eller andra håll.
Vid sidan av romanisterna, som för allt
s. k. konstförståndigt folk gällde för den
stora, sanna konstens representanter, leva
andra, som vi kunna räkna till en mera
nationellt betonad grupp. Det
fäderneärvda och naturen sådan den för det
oförvillade ögat visade sig, gällde för
dem högre än främmande lärdom. Eller
denna har i varje fall icke varit det
absolut förhärskande rättesnöret.

Till kretsen höra sålunda först några,
som stå på övergångsmästarnas nivå,
fastän de levde långt in på 1500-talet.

Så Jan Mostart i Haarlem († 1556),
som en tid målade för ståthållarinnan
Margareta och bl. a. efterlämnat en del
fint och’ minutiöst utförda förnäma
porträtt med landskapsbakgrund, vari
legendscener ofta ingå. En annan var
Herri-met de bles, bekant för sin originella
signatur — en uggla; man söker nu mer
göra honom identisk med den 1535 i
Antwerpens Lukasgille inskrivne Herri
Patenir. Märkligare än dessa var den
s. k. Mästaren till Marias död (efter
tavlor i Köln och München), som man
lyckats identifiera med J00ST van Cleve,
inskriven i Antwerpengillet 1 511, en tid
verksam i Paris för Frans I och död
1540, en målare vars fina och älskvärda
konst är lätt påverkad av Lionardo och
som är mest till sin fördel i porträtt och
lugna Mariabilder men annars verkar
rätt manierad och nervös. Dessa och
några få andra mästare bevara ett
tydligt konservativt drag, även i det
subtila, omsorgsfulla målningssättet, och vi
kunna mer än väl förstå den höga
uppskattning de åtnjöto i furstliga och
klerikala kretsar.

Gent emot dessa epigoner, som, trots

457

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free