- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
512

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ur Kain. Av Lord Byron. Konturer och brottstycken. Översättning av Sigrid Lidströmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur Kain

Bränt kött du offrat har och lyckats
bra —

är lågan tjock av blod, den sväljs av
himlen.

Abel: Tänk inte på mitt offer. Skynda dig
att offra själv på nytt — än är det tid.

Kain: Jag vill ej mera resa altaren–

och tål ej andras.
Abel (stiger upp): Kain, vad ämnar du?

Kain: Blott att slå ner det lumpna smickret
där,

som bär mot molnen dina fega böner,
ditt altare med mord på lamm och kid,
som närts av mjölk för att i blod förgås.
Abel (går emot honom);

Du får ej. .. Broder, lägg ej gudlös
gärning

till gudlöst tal, låt altaret stå kvar!
Det heligt är, ty Jehovahs behag
det vann: han tog dess offer mot.
Kain: Hans, hans

behag! Vad är väl dock hans höga nöje,
hans lust till blod som ryker, kött som
svedes,

mot moderdjurets sorg, när milt det
bräker

och ropar klagande sin döda unge?
Vad hans behag mot kvalen hos de offer,
som menlöst blödde för din fromma
kniv?

Gå bort! Ditt verk av blod skall
icke stå

i solen kvar -— det sölar skapelsen.

Abel: Vik undan, Kain! Rör ej med
våldsam hand
mitt altare. Men vill du ha det själv
och offra där på nytt, så är det ditt.
Kain: Offra på nytt! Gå undan Abel, annars

kan offret bli -—■
Abel: Vad menar du?

Kain: Bort, bort!

Din Gud . .. han älskar blod. Så tänk
dig för,

bort, innan han får mer!
Abel: Jag i hans namn

står mellan dig och denna helgedom,
som han tog mot.
Kain: Vill du ditt eget

bästa,

gå undan, tills jag jämnat kullen där
med moder jord! Om ej — —
Abel (gör motstånd).- Mer Gud jag älskar
än livet.

Kain (rycker en brand från altaret och slår honom i
pannan); Bär då fram det till din Gud,
som kräver liv!

Abel (i det han faller); Vad har du gjort, o
broder!

Kain: Broder — —

Abel: Min Gud tag mot din tjänare . . .
Förlåt den som mig slog . . . han

visste . . . visste
ej vad han gjorde . . . Kain . . . giv
mig . .. din hand . . .

säg Zillah att . . .

Kain (står i stel förfäran, sedan);

Min hand? Röd är den — röd

av vad? (Tystnad. Ser sig långsamt omkring.)

Var är jag? Ensam . . .
Var är Abel?
Och Kain? Han — är han jag? Abel,

min broder,
vak upp! Han ligger på den gröna

jorden . ...
Hör Abel, ej så här dags tid att sova!
Varför så blek? I morse var du

röd–

Så sluta då med gycklet ... Ja, jag slog
för hårt . . . men farligt ej! Och varför
skulle

du sätta dig till motvärn? Abel, säg
att det är skämt — du vill blott

narras med mig!
Jag slog ett slag, ett enda . . . Vakna
— vakna!

Hans öga öppet är — han är ej död.

Död liknar sömn, och sömnen ögat
sluter.

Hans mun står öppen ock — då
andas han!

Men ej en pust mig når. O Gud,
hans hjärta,

slår det? Lyss bättre . . . Slår det?

Nej — nej — nej.

En dröm är detta, eljes är jag vorden

en fånge i en annan, sämre värld . . .

Mitt huvud svindlar — —
handen — —

(Han för handen till pannan, ser sedan på den.)

Den är våt!

Nu faller ingen dagg. Blod är det,
blod!

Min broders blod. Och jag har gjutit
det.

SIGRID LIDSTRÖMER.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free